EU:s Strategiska agenda 2024–2029 – Medlemsländernas regleringsbrev till Kommissionen
Efter en intensiv valkampanj till Europaparlamentet har en minst lika intensiv period påbörjats i Bryssel där nya toppjobb ska tillsättas och EU:s generella inriktning under de nästkommande fem åren ska beslutas. Denna inriktning, formellt kallad den strategiska agendan, antogs på Europeiska rådets möte i slutet av juni och ger en inblick i vad EU:s medlemsländer vill att nästa EU-kommission ska fokusera på under den nya mandatperioden. Läs vidare så går vi igenom det viktigaste att känna till för svenska regioner och lärosäten.
Vad är EU:s strategiska agenda?
Inför varje ny mandatperiod tar EU:s medlemsländer tillsammans fram en så kallad strategisk agenda, med en bred uppdragsbeskrivning till EU-kommissionen om vad medlemsländerna tycker att EU ska fokusera på under de kommande fem åren. Den strategiska agendan kan i detta sammanhang liknas vid regeringens regleringsbrev till svenska myndigheter. EU-kommissionens arbete styrs alltså av ett slags mandat från medlemsländerna, dels reglerat i EU:s fördragstexter, dels reglerat i den femåriga strategiska agendan, och Europeiska rådets (EU:s stats- och regeringschefer) generella inriktningsbeslut däremellan. Den nya strategiska agendan för 2024–2029 antogs på Europeiska rådets möte den 27 juni, tillsammans med beslutet om vilka personer medlemsstaterna vill se på posterna som EU-kommissionens ordförande (Ursula von der Leyen), Europeiska rådets ordförande (António Costa) och EU:s utrikeschef (Kaja Kallas). Mer om processen för att välja EU:s toppjobb kan ni läsa i SBHSS artikel – Striden om toppjobben i EU – Fem år till för von der Leyen?
Strategiska agenda 2024–2029
Den nya strategiska agendan skiljer sig i mångt och mycket från föregående version för 2019–2024, inte minst för att omvärldsläget så drastiskt förändrats och Europa har gått igenom flertalet kriser under den förra mandatperioden. Ett drygt halvår in i den nya mandatperioden kom covid-pandemin som satte press på EU:s beredskap och ekonomi, samtidigt som kriget i Ukraina – vilken på nytt blossade upp när den värsta fasen av covid-pandemin precis hade lagt sig – satte press på de globala handels och energimarknaderna. Om den förra strategiska agendan hade klimathoten som huvudfokus, så är den nya agendan i mångt och mycket präglad av behovet av att bygga upp en europeisk motståndskraft till kriser och konflikter, samt säkerställa den europeiska konkurrenskraften i en alltmer orolig omvärld.
Många bedömare har i och med läckta utkast till den nya strategiska agendan, hävdat att EU nu går ifrån sitt fokus på klimat och miljö. SBHSS Brysselkontor delar inte den alltför förhastade bedömningen. Dels är skrivelserna om klimat och miljö fortfarande tydligt inristade i den nya strategiska agendan, dels går europeiska industriell konkurrenskraft och samhällelig motståndskraft hand i hand med klimat- och miljöarbetet. Det är två sidor av samma mynt. Ett klimatsmart och resursbejakande samhälle är också ett motståndskraftigt samhälle där industri och livsmedelsproduktion kan stå emot så väl rubbningar i internationella handelskedjor, som väpnade konflikter och olika former av naturkatastrofer och förändrat klimat.
Den nya strategiska agendan är indelad i tre områden. Ett fritt och demokratiskt Europa, Ett starkt och säkert Europa, samt Ett välmående och konkurrenskraftigt Europa. Nedan följer några punkter som Brysselkontoret ser som särskilt intressanta att följa för de sydsvenska regionerna och lärosätena.
Ett fritt och demokratiskt Europa
Det första området är det kortaste avsnittet men principiellt kanske det viktigaste. Den gemensamma europeiska värdegrunden om demokratiska, öppna och fria samhällen med respekt för mänskliga rättigheter är unionens starkaste kort i en orolig omvärld. I en omvärld där auktoritära styrtendenser växer i omfattning och popularitet, står Europa stadigt som en frihetens fyr på ett stormigt hav. Global stabilitet och i längden samhällelig säkerhet och regional utveckling i Europa, bygger på att EU:s medlemsländer kan känna sig trygga, vara fria att utvecklas och kunna handla på en världsmarknad där internationella regler upprätthålls. En regelbaserad och fredlig värld är en grundförutsättning för Småland-Blekinge-Hallands exportbaserade näringsliv.
Ett starkt och säkert Europa
Det andra fokusområdet handlar om europeisk säkerhet och har som beskrivits ovan kommit upp på EU:s dagordning i och med de internationella kriser som präglat början av 2020-talet. Genom skrivelserna i den nya strategiska agendan är det tydligt att EU:s medlemsländer önskar att nästa mandatperiod ska präglas av ansträngningar för att EU ska bli mer motståndskraftigt och ha beredskap att hantera allehanda kriser, såväl väpnade konflikter, som naturförändringar och katastrofer. Kritisk infrastruktur behöver skyddas mot klimatförändringar och väpnade angrepp, och våra samhällen måste kunna vara mer självförsörjande vid omfattande störningar i internationella handelsflöden. Kan EU:s medlemsländer, regioner och lokalsamhällen vara mer självförsörjande på energi, genom förnybara alternativ, ha möjlighet att bygga ut dessa system genom egen industriell kapacitet, och odla tillräckligt med näringsrik mat i Europa, så står sig EU i längden mycket starkare och säkrare inför nya oanade kriser. Precis som under covid-pandemin vill EU:s medlemsländer se att EU-kommissionen samordnas gemensamma uppköp av materiell, bland annat för att säkerställa tillgång till allt från medicinsk utrustning till vapenmateriel.
I detta arbete och för att förbereda EU på nya medlemmar i öst och på Balkan, kommer EU att behöva genomföra interna reformer. Detta kommer förmodligen kräva fördragsändringar, något som kräver konsensus mellan EU:s medlemsländer och förankring bland medborgarna. Under det senaste arbetet med fördragsändringar som pågick mellan 2001 och 2009 hölls förutom svåra förhandlingar mellan EU:s medlemsländer också folkomröstningar i flera länder. Dessa visade sig ofta bli uppslitande och försvåra arbetet med att justera fördragstexterna. Trots att eventuella framtida fördragsändringar inte kommer att vara av samma omfattning som de inför det nu gällande Lissabonfördraget (2009), så är frågorna icke desto mindre känsliga. Enigheten inom Europa är dessutom satt under stress, vilket ytterligare skulle försvåra arbetet. I första hand kommer därför eventuella ändringar i EU:s arbete ske genom de möjligheter som fördragstexterna redan erbjuder och beslutas multilateralt genom konsensus mellan EU:s medlemsländer.
Ett välmående och konkurrenskraftigt Europa
För att EU ska kunna vara motståndskraftigt mot kriser och samtidigt hänga med i en snabbt utvecklande omvärld, behöver EU bli mer konkurrenskraftigt. En sammanlänkad global marknad har många fördelar, inte minst genom marknadens inneboende logik om att över tid reducera kostnader för efterfrågade produkter, så som solpaneler och komponenter till batterier och datorer. Som gångna kriser ofta visar, får Europa inte riskera att bli allt för beroende av importerad teknologi och energi. Global handel är helt central för europeisk utveckling och den gröna och digitala omställningen av våra samhällen, men europeisk industri måste stå sig stark i den internationella konkurrensen för att säkerställa den europeiska välståndet och köpkraften.
Konkurrenskraft och grön omställning går hand i hand. Med en förstörd miljö och omvälvande klimatförändringar kan vi inte uppfylla livsmedelsbehovet och möjligheterna i bioekonomin och i de blå näringarna. Utan den nödvändiga teknologin och egen produktion i Europa sitter vi med rumpan bar när krisen kommer, utan möjligheter att utveckla och reparera våra klimatneutrala kraftverk, fordon och de verktyg som behövs för att underhålla dessa. Kan EU genom gemensamma investeringar och satsningar i grön teknologi och industri, som nyttjar möjligheterna som digitaliseringen utlovar, kan nya industrier skapas med helt nya arbetstillfällen och möjligheter för våra medborgare. EU:s medlemsländer betonar avslutningsvis i den nya strategiska agendan den sociala aspekten av de samhälleliga omställningar som Europa och världen går igenom just nu, vad gäller klimatförändringar och förändringen av våra energisystem. EU:s medlemsländer vill se färdigbyggande av en så kallad europeisk energiunion, där energimarknaderna och kraftledningarna är än mer sammankopplade för att kunna dra största möjliga nytta av energiproduktionen i Europa och minska prisfluktuation och öka tillgång till billig energi. Europas lant- och jordbrukare måste få möjligheter att göra sin verksamhet mer hållbar utan att riskera finansiell kollaps, och våra samlade vattenresurser både på land och till havs måste skyddas, samtidigt som vi bygger motståndskraft mot torka och översvämningar.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att EU:s medlemsländer vill fokusera på konkurrens- och motståndskraft under den kommande mandatperioden. Genom de samlade diskussionerna på europeiska nivå under det gångna året, vilka lett fram till framtagandet av den strategiska agendan för 2024–2029, kan Brysselkontoret dra vissa slutsatser vad gäller nästa EU-kommissions förmodade inriktning.
EU-kommissionen kommer att fortsätta på inslagen väg från föregående mandatperiod och fortsätta att presentera lagstiftning och initiativ till stöd för den gröna industrin och dess konkurrenskraft, inklusive satsningar och stödmöjligheter till teknologisk innovation inom dessa områden. Om än i ett något lägre tempo än under föregående mandatperiod. Energifrågorna, särskilt i relation till den gröna omställningen kommer fortsatt vara högt upp på dagordningen. EU:s klimatmål ligger fast och EU behöver göra mer för att skapa förutsättningar för att medlemsländerna, deras medborgare och industrier kan nå dessa.
Säkerhet och försvar kommer att bli en viktig fråga som innebära flera möjligheter för den svenska regionala nivån. Förutom de industrier som gynnas av denna typ av satsningar, kan livsmedelsproducenter, bioenergiproducenter etc. bli föremål för stöd, projektmedel och andra satsningar. Digitaliseringen ska genomsyra samtliga områden för att skapa resurseffektiva processer, övervakning av produktion och analytiska bedömningar. Utvecklingen av artificiell intelligens kommer att spela en avgörande roll i våra ekonomier framöver och EU kommer att försöka skapa förutsättningar för att medlemsländerna ska kunna dra nytta av dessa möjligheter.
Sist men inte minst, är vattenrelaterade frågor något som sticker ut i den nya strategiska agendan. Klimat, miljö och industri påverkar samtliga tillgång och efterfrågan på rent vatten, och friska och hållbara marina ekosystem och vattendrag är en grundförutsättning för mänsklig tillvaro, och kommer av allt att döma bli föremål för större satsningar under den nyss påbörjade europeiska mandatperioden 2019–2024.
Vidare läsning
Vill du läsa mer om EU:s nya strategiska agenda för 2024–2025 och jämföra med föregående agenda? Följ då länkarna nedan.
Information Strategiska agendan 2024–2029