Kommande strategi för kultur i EU:s utrikespolitik

För tio år sedan, 2007, föreslog EU-kommissionen att en gemensam europeisk agenda skulle formuleras ’för en kultur i en alltmer globaliserad värld’. Sedan dess har Lissabonfördraget och EU:s gemensamma utrikespolitik etablerats. Samtidigt har medlemsstaterna, Europaparlamentet och civilsamhället efterfrågat en större roll för kulturen i förbindelserna med länder utanför unionssamarbetet. Kommissionen har sedan dess lämnat ett meddelande till parlamentet och ministerrådet med förslag på en strategi för de internationella kulturella förbindelserna. Om strategin blir verklighet kan möjligheterna för offentliga och privata företag och organisationer bli fler när europeisk kultur och arbetet med den ska exporteras.

Kultur är som bekant inte ett område där EU har beslutskompetens, utan kulturfrågorna har traditionellt behållits på nationell nivå. Det unionen dock kan göra, enligt fördragen, är att stödja, samordna och komplettera de åtgärder som utförs av medlemsstaterna på kulturområdet. I det meddelande som under 2016 lämnades till parlamentet och ministerrådet menar kommissionen att en utökning av de internationella kulturella förbindelserna i utrikespolitiken tillför fördelar som inte kan nås genom åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå inom unionen. Hur kultur ska bli en tydligare del av den gemensamma utrikespolitiken går att läsa i meddelandet. Kommissionen argumenterar för kulturens roll som ett nationellt kitt som kan främja den demokratiska utvecklingen i länder utanför unionen. Kulturområdet och dess olika näringar – bland annat turismnäringen – framhålls också som en viktig motor för både social och ekonomisk utveckling. Att främja kultur, både i utomeuropeiska länder och samarbeten mellan dessa och europeiska kulturaktörer, menar kommissionen skulle ge ökad tillväxt och sysselsättning både inom och utanför unionen.

Att en strategi tas fram kan vara en indikation på att kultur kommer bli ännu ett område där mer arbete och samarbete sker på EU-nivå. Ett annat tecken i denna riktning är att allt fler regioner söker samarbeten på kulturområdet – något som tyder på att allt fler regioner ser att många av deras frågor är gemensamma och därför med fördel kan koordineras på ett internationellt plan. Ett exempel är det informella nätverket RICC (Regional Initiative for Culture and Creativity) där bland annat Västra Götalandsregionen ingår.

Om strategin blir verklighet bör möjligheterna till samarbeten och utbyten över nationsgränserna öka i framtiden. Att olika former av europeisk kultur får ett skyltfönster utåt inom ramen för utrikespolitiken skulle troligen också leda till ökade möjligheter för europeisk kulturexport. 23 maj kommer ministerrådet för kultur diskutera hur det ser på kommissionens förslag. Innan dess kommer även nätverket RICC att 22 maj organisera en konferens för att diskutera regionernas viktiga roll som en källa till den mångfald av europeisk kultur som finns, och deras potentiella roll i de framtida potentiellt starkare internationella kulturella förbindelserna.