Med ett år kvar till det svenska ordförandeskapet i ministerrådet tar Frankrike över förarsätet och växlar upp!

Den första januari 2022 tog Frankrike över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet eller rådet. Frankrike kommer därmed att hålla i ordförandeklubban under de närmsta sex månaderna och leda arbetet i rådet. Med det franska ordförandeskapet tar också en ny ordförandeskapstrio vid, med gemensamma prioriteringar under de kommande 18 månaderna. Det franska ordförandeskapet varar till och med juni varefter Tjeckien tar över stafettpinnen, följt av Sverige fr.o.m. nyårsdagen 2023.

• Frankrike 1 januari – 31 juni 2022
• Tjeckien 1 juli – 31 december 2022
• Sverige 1 januari – 31 juni 2023

Det franska ordförandeskapet går ut hårt med en ambitiös agenda och en förhållandevis snäv tidsram. Då Frankrike går in i ett presidentval i april vill man så långt det går nå uppgörelser kring sina prioriterade frågor redan i mars efter vilket valspurten drar i gång och mötesfrekvensen saktar in. Den franska ambassadören i Stockholm, Hr. Etienne de Gonneville, försäkrade under en presentation av ordförandeskapet på Europahuset i Stockholm, att kontinuitet är att förväntas i dessa sammanhang oavsett valutgång.

Ordförandeskapets ledord är ”återhämtning, styrka och tillhörighet” och återspeglar de franska ambitionerna under det kommande halvåret. De franska prioriteringarna lägger tyngdvikt på det digitala, klimat och socialpolitiska områdena, där man hoppas kunna uppnå interinstitutionella uppgörelser under ordförandeskapets första hälft. De hetaste frågorna som det franska ordförandeskapet tar sig an är bl.a. rättsakterna om digitala marknader och tjänster, förhandlingarna kring den sociala klimatfonden och utvidgningen av utsläppshandelssystemet. Därtill vill man snabbt nå ett avgörande i frågan om europeiska minimilöner. Frågan är glödhet och fransmännen får ta på sig skyddshandskar om de vill undvika att tappa frågan till nästa ordförandeland.

Återhämtning:

Frankrike vill främja europeisk industriell tillväxt och produktion i enlighet med EU-kommissionens ambitiösa klimatmål och befästa Europas roll som en digital spelare som sätter sina egna regler för en digital värld. Bl.a. är förhoppningen att man under våren ska kunna nå överenskommelser i förhandlingarna mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet (s.k. trilogförhandling) kring rättsakten om digitala marknader (DMA) och rättsakten om digitala tjänster (DSA). DMA reglerar konkurrensen mellan stora s.k. nätjättar och mindre nätföretag kring förutsättningarna att nå ut med sina produkter och tjänster, medan DSA innehåller regler för de digitala plattformarna och syftar till att stärka skyddet för användare och konsumenter och underlätta för den digitala ekonomin.

Frankrike kommer också att behöva trycka på förhandlingarna kring ”fit-for-55”-paketet där hårda förhandlingar kring den Sociala klimatfonden och utvidgningen av utsläppshandelssystemet (EU ETS) är att vänta. Den sociala klimatfonden syftar till att hjälpa mindre bemedlade medlemsstater att ställa om och anpassa sig efter de ambitiösa klimatmålen. Målet med utsläppshandelssystemet är att sänka utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, och kommissionen vill nu utvidga systemet till att täcka transporter och byggnader. Utsläppsrätterna har på senare tid attackeras hårt av medlemsstater med stort kolberoende som menar att de orsakar marknadsspekulationer vilka bl.a. ska ha bidragit till vinterns höga energipriser. Dessa anklagelser har tillbakavisats av både kommissionen och ska ses som en del i den pågående tvisten rättsstatstvisten med bl.a. Polen och Ungern.

Styrka och självständighet:

Det franska ordförandeskapet kommer också lägga fokus på Europas roll i världen. Schengenområdet ska stärkas genom politisk dialog och man vill hitta vägar fram till en förbättrad gemensam asylpolitik. Vid sidan av ambitionen att göra EU till en trovärdig säkerhetspolitisk partner kommer ordförandeskapet engagera sig i de diplomatiska relationerna till omvärlden genom att understödja välståndet och stabiliteten i Europas närområden genom engagemang på Västra Balkan och för en förnyad relation med Afrika.

Tillhörighet:

Det franska ordförandeskapet vill också se ett Europa som tar de europeiska medborgarnas bekymmer på allvar och som står upp för och försvarar rättsstatens principer. Den franska inriktningen ska ses i ljuset av den pågående tvisten mellan Kommissionen och framför allt Ungern och Polen gällande EU-samarbetets grundläggande värderingar. Den franska inrikespolitiken gör sig också gällande här då omfattande protester från rörelsen ”de gula västarna” genomfördes under åren innan Covid-19-pandemins utbrott, där bl.a. missnöje yttrades kring klimatåtgärders kostnader för människor på den franska landsbygden. Detta kopplas också ihop med ett växande missnöje i många andra medlemsländer, inte minst kring de omfattande pandemirestriktionerna.

Under våren förväntas Konferensen om Europas Framtid presentera sina slutsatser och därtill är förhoppningen från fransk sida att en uppgörelse ska kunna nås i slutförhandlingen av direktivet om minimilöner vilket har diskuterats flitigt i Sverige. De svenska farhågorna har hela tiden varit att den svenska/nordiska partsmodellen på sikt ska hotas.

Det svenska ordförandeskapet 2023

Sverige tar över ordförandeklubban den första januari 2023 och de svenska prioriteringarna är ännu inte presenterade. En viss fingervisning går dock att finna i det gemensamma 18-månadersprogram som ordförandeskapstrions (Frankrike, Tjeckien och Sverige) presenterad i december 2021. Om det franska ordförandeskapets ambitiösa prioriteringar resulterar i en pyspunka kan dessutom viktiga frågor lätt knuffas vidare till de tjeckiska och svenska ordförandeskapen.

Småland Blekinge Halland South Swedens Brysselkontor kommer löpande under 2022 att bevaka planeringen inför det svenska ordförandeskapet och dess prioriteringar. Enligt utsago förväntas dock skogsfrågor få en framskjuten plasts i de svenska prioriteringarna.

Mer information hittar ni under följande länkar:

https://presidence-francaise.consilium.europa.eu/en/

Sveriges EU-ordförandeskap 2023 – Regeringen.se