Partnerskap för regional innovation (PRI) – en glimt mot framtida regionalt arbete?
Allt oftare hör vi talas om PRI, att det kommer spela en betydande roll för regioner framledes. Men vad handlar PRI egentligen om, och vilken betydelse kommer det få för oss? Läs mer om varför vi inte kan lägga saken till sidan.
Från S3 till S4 till PRI
Begreppet Smarta SpecialiseringsStrategier (S3) lanserades av EU-kommissionen som en metod för att samla aktörer och resurser kring regionala styrkor som man senare skulle koppla ihop med andras kompetenser för att skapa innovativa processer och välstånd utifrån regionernas förutsättningar. Metoden är obligatorisk för varje region och påverkar även programmeringen av våra strukturfonder. Efterhand insåg EU-kommissionen att arbetet behövde kopplas till hållbarhet, och snart började man tala om S4, där det sista ”S:et” stod för sustainability (hållbarhet). Metoden kritiserades dock för att vara ytterligare en sak som lades på regioner från ovanifrån. I ljuset av detta behov påbörjades arbetet med en metod som i högre grad var kopplad till gräsrotsinitiativ och platsbaserade lösningar. Svaret blev Partnerskap för Regional Innovation (PRI) och med det lämnade man begreppet S4.
Vilka är utmaningarna, och hur ser lösningarna ut?
Även om S3-konceptet fortsätter att spela en roll, ser EU-kommissionen flera hinder på vägen som gör att Europas regionala smarta specialiseringsstrategier har svårt att nå sin fulla potential:
- ERUF-medel (som ska stödja S3) sprids ut istället för att fokuseras och bilda en tillräcklig kritisk massa
- För många finansieringskällor med egna mål grumlar sikten mot S3-målen
- Understödjande politik saknas i medlemsstaterna
- Steg till att komplettera sina styrkor med andras kompetenser i internationella samarbeten har inte skett i tillräcklig utsträckning och därmed återuppfinns hjulet alltför ofta
Precis dessa utmaningar syftar PRI att tackla. EU-kommissionen medger att PRI-konceptet fortfarande är oklart och behöver förenklas. Däremot finns det ingen avsikt att skapa en guide från A till Ö som beskriver exakt hur regioner ska göra. Istället ser EU-kommissionen framtagna verktyg som ett sätt att förbättra politiska insatser och som något som kan ge inspiration. Ett exempel på verktyg som kopplas till PRI är det EU-finansierade programmet Interregional Innovation Investments (I3) som ligger som ett delprogram under ERUF-programmet samt European Innovation Ecosystems (EIE) som ligger under EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa. Svenska regioner har hittills haft svårt att hitta ingångar till I3 som ännu inte lyckats med sin ambition att bidra till det sista steget i produktutveckling genom att erbjuda fler testbäddar. Andra verktyg handlar om goda exempel på hur man får med sig en bred samling av regionala aktörer att sluta upp bakom regionens fokusering, till exempel de så kallade ”Regional Innovation Valleys” (RIV) som syftar till att stärka European innovation ecosystems och koppla ihop europeiska regioner för att tackla Europas samhälleliga utmaningar och stärka sammanhållningen. Under snart ett års tid har några PRI-pilotprojekt löpt, och några svenska regioner har deltagit i piloten. Erfarenheterna från piloterna och vidare rekommendationer kommer redovisas i slutet av mars.
Hur ser PRI:s koppling till ERUF ut framöver?
PRI-ambitionerna är framtagna av EU-kommissionens generaldirektorat som arbetar med innovation (DG RTD), medan generaldirektorat som ansvarar för med strukturfonder och regional utveckling (DG REGIO) arbetar med S3-metoden! Båda metoderna är till för att hantera det regionala utvecklingsperspektivet, men för närvarande är dialogen mellan de två generaldirektoraten inte helt utvecklad. Om inte den nationella nivån tydligt går in och skapar spelregler, betyder det att det blir upp till varje region att hantera målkonflikter mellan S3 och PRI och att försöka få till synergier. PRI har de facto inga några egna medel kopplade till ambitionerna. Istället får man förlita sig på existerande EU-medel och utlysningar inom I3 och EIE som syftar till att finansiera ovannämnda PRI-piloter. Att ERUF utgör en grundpelare för att få kraft bakom S3 och PRI är ingen hemlighet. Eftersom i princip de flesta av generaldirektoraten hänvisar till ERUF för att finansiera sina insatser, må det vara migration, grön och digital omställning eller pandemiinsatser, inser man snart att strukturfondsmedlen inte kommer räcka till allt. Kanske lite rörigt, men PRI-diskussionen är inget som kan läggas åt sidan, den är här för att stanna och kommer troligen prägla principer för hur europeisk regional utvecklingspolitik utformas framöver.