2024-09-06

Politiska prioriteringar för EU:s kommande fem år

EU-kommissionens nya politiska riktlinjer för mandatperioden 2024–2029 offentliggjordes i juli. Vilka blir prioriteringarna denna mandatperiod? Prioriteringarna sammanfattas i artikeln nedan, tillsammans med ett urval av de kommande inriktningar som Brysselkontoret bedömt som extra intressant för Småland-Blekinge-Halland. Inriktningen för kommande EU-kommission ligger väl i linje med flera av Brysselkontorets tidigare analyser för EU-arenans utveckling framåt.

Hur tas inriktningen fram? 

Först bör det framföras att de politiska riktlinjerna för kommande EU-kommission för den nya mandatperioden 2024–2029 främst baseras på konsultationer som ordföranden Ursula von der Leyen har haft, de gemensamma idéer som diskuterats med partigrupper i Europaparlamentet, samt Europeiska rådets (EU:s stats- och regeringschefer) strategiska agenda för 2024–2029 som presenterades i slutet av juni. Precis som Brysselkontoret tidigare informerat om i artikeln Den nya strategiska agendan är den präglad av behovet av att bygga upp europeisk motståndskraft till kriser och konflikter, samt säkerställa den europeiska konkurrenskraften i en alltmer orolig omvärld. Den strategiska agendan är indelad i tre områden. Ett fritt och demokratiskt Europa, Ett starkt och säkert Europa, samt Ett välmående och konkurrenskraftigt Europa. Dessa tre områden framgår tydligt i Ursula von der Leyens politiska riktlinjer för EU-kommissionen under mandatperioden 2024–2029, där sju övergripande områden pekas ut som prioriteringar de kommande åren:

• En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft
• En ny era för EU:s försvar och säkerhet
• Stödja människor, stärka våra samhällen och vår samhällsmodell
• Slå vakt om vår livskvalitet: livsmedelstrygghet, vatten och natur
• Skydda vår demokrati och upprätthålla våra värden
• Europa i världen: Utnyttja vår styrka och våra partnerskap
• Uppnå resultat tillsammans och förbereda vår union för framtiden

De politiska riktlinjerna ger en försmak på vad kommissionen kommer presentera framåt och en stor del av det Brysselkontoret kommer att arbeta med under de närmsta 5 åren börjar utkristallisera sig i dessa politiska riktlinjer.

Nedan beskriver Brysselkontoret huvuddragen av dessa övergripande områden, inkluderat ett urval av fokusområden och initiativ från de politiska prioriteringarna som bör vara av särskilt intresse för regional nivå och lärosäten.

En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft

EU-kommissionen vill öka EU:s konkurrenskraft för europeiska företag i en osäker global omvärld inom vilken det råder orättvis konkurrens, höga elpriser, brist på kompetens och arbetstagare, samt svårigheter för tillgång till kapital.

EU-kommissionen anser att det behövs en ny europeisk plan för välstånd för:

• förenkling för företagen och fördjupning av den inre marknaden,
• en ren industriell giv för utfasning av fossila bränslen och billigare energi,
• forskning och innovation i centrum för ekonomin,
• ökad produktivitet genom spridning av digital teknik,
• mycket stora investeringar i hållbar konkurrenskraft,
• åtgärder mot kompetens- och arbetskraftsbristen.

Inom planen för Europas välstånd och konkurrenskraft introducerar EU-kommissionen en rad åtgärder som bör vara av intresse för SBHSS att känna till.

En ny ren industriell giv planeras för att utveckla konkurrenskraftiga industrier och kvalitetsjobb under mandatperiodens första 100 dagar.

2040-målen om 90% minskning jämfört med 1990 års nivåer föreslås av EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen, vilket innebär en klar fortsättning på inslagen väg, vilket är tänkt att lagfästas i den europeiska klimatlagen. En rättsakt om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin planeras också att läggas fram för att stödja industri och företag i omställningsarbetet.  Vidare planeras fortsatt arbete för att förverkliga en , vilket innebär att energifrågorna kommer fortsätta vara högt på dagordningen.

Ett förslag till förordning om gemensam digital bokning av resor med olika färdmedel planeras att tas fram för att resenärer i EU ska kunna köpa en biljett från en och samma plattform, samt få passagerarrättigheter under hela resan.

En ny rättsakt för cirkulär ekonomi kommer sannolikt läggas fram för att bidra till efterfrågan på sekundära material och en inre marknad för avfall, särskilt gällande kritiska råvaror.

Ett nytt paket om den kemiska industrin som inriktas mot evighetskemikalier (PFAS) ska föreslås, vilken ska förenkla REACH (EU-förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier).

Det finns planer på en rättsakt om kritiska läkemedel för att minska EU:s beroende av andra för kritiska läkemedel och ingredienser, särskilt för produkter där det bara finns några få tillverkare eller leverantörsländer.

En europeisk handlingsplan för cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivareplaneras att offentliggöras under de första 100 dagarna av mandatperioden.

En ny europeisk biotekniklag avses att föreslås 2025 för att göra det lättare för att föra bioteknik från labbet till industri och vidare ut på marknaden, samt för EU att tillvarata potentialen i bioteknikrevolutionen. Detta ska göras med stöd av AI och digitala verktyg för att modernisera hela den europeiska ekonomin – från lantbruk och skog till energi och hälsa. Biotekniklagen är tänkt att vara en del av den större strategin om europeisk biovetenskap (Life science) som ska stödja den gröna och digitala omställningen, samt utveckla högvärdig teknik.

För detta kommer vi behöva attrahera och behålla ny kompetens, vilket är anledningen till att EU-kommissionen planerar ett flertal initiativ: Planer för att stärka EU:s universitetsallianser (initiativet inom Europeiska universitetsstrategin) kommer att läggas fram, för att även stärka samarbetet mellan högre utbildning, forskningsinstitutioner och näringsliv. Initiativ för kompetens-portabilitet planeras för att nyttja och erkänna kompetenser över landsgränser. Arbetet med en europeisk examen kommer också att fortsätta. En Kompetensunion planeras att inrättas för att utveckla kompetensnivåerna i EU. Denna är tänkt att fokusera på investeringar, vuxenutbildning och livslångt lärande, kompetensbevarande och erkännande av olika typer av utbildning för att förenkla möjligheten för människor att kunna arbeta i hela EU. EU-kommissionen planerar att föreslå en strategisk plan för utbildning inom STEM (naturvetenskap, teknik, ingenjörs-vetenskap och matematik). En europeisk strategi för yrkesutbildning planeras, samt kommer kompetensfinansieringen i EU:s budget att stärkas och läggas om för att bättre kopplas till arbetsmarknaden och företagens behov, samt inom avgörande sektorer för den gröna och digitala omställningen.

Precis som Brysselkontoret tidigare lyft blir det inom digitaliseringsområdet fokus på implementering av all den lagstiftning som presenterats föregående mandatperiod. Samtidigt introduceras initiativ för att stötta europeiska aktörer inom digitala områden som AI och data med ambitionen att EU ska bli en global ledare inom AI-innovation. Därför föreslås att ett initiativ för AI-fabriker ska presenteras inom nya EU-kommissionens första hundra dagar, med syftet att säkerställa tillgång till ny, skräddarsydd superdatorkapacitet för AI-industrin och nystartade AI-företag. En strategi för AI-tillämpningar ska utvecklas tillsammans med industri, medlemsstater och civilsamhället, vilken föreslås för att främja nya industriella användningsområden för AI, samt för att utveckla olika offentliga tjänster så som hälso- och sjukvård. Ett europeiskt råd för AI-forskning kommer att föreslås för att samla resurser på liknande sätt som CERN, ett världsledande laboratorium för högenergifysik. Det kommer även tas fram en strategi för en europeisk dataunion, baserat på existerande dataregler, för att se till att EU tillvaratar potentialen med data och för att stödja AI-utvecklingen.

Vidare uttrycks det att det ska bli en investeringskommission, och att offentlig upphandling behöver nyttjas bättre. Därför planerar nästa EU-kommission att revidera direktivet om offentlig upphandling för att även prioritera europeiska företag i vissa strategiska sektorer, samt för att modernisera och förenkla reglerna.

En ny europeisk konkurrenskraftsfond planeras att föreslås som en del av förslaget till en ny och utökad budget under nästa fleråriga budgetram (MFF). Fonden är tänkt att investera i strategisk teknik som bland annat AI, ren teknik och bioteknik för att utveckla och tillverka strategisk teknik i EU.

En ny era för EU:s försvar och säkerhet

Brysselkontoret har flaggat för att det förväntas en kontinuitet inom områden som stöd till Ukraina och förstärkning av EU:s försvarsarbete när det gäller inriktningen av EU:s politik. Detta återspeglas särskilt i de politiska riktlinjerna för den nya EU-kommissionen där europeiskt försvar och säkerhet är ett av huvudområdena.

Europeiska investeringar i nästa fleråriga budgetram (MFF) kommer krävas, men även förslag som svarar på akuta behov av försvarsinvesteringar kommer läggas fram.

Även en strategi för krisberedskap ska arbetas fram enligt de politiska riktlinjerna, där cyberförsvarskapacitet ska stå i fokus, särskilt med koppling till kritiska infrastrukturer där en europeisk cyberförsvarsindustri planeras att utvecklas.

En ny strategi för att stödja medicinska motåtgärder mot hot mot folkhälsan kommer läggas fram, särskilt med koppling till kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär (CBRN) säkerhet. Till exempel planeras gemensam upphandling och lagerhållning.

Vidare bör den gemensamma säkerhetsstrategin baseras på ett nytt EU-system för kritisk kommunikation, vilket ska användas av offentliga myndigheter som ansvarar för trygghet och säkerhet.

Satsningar kommer även göras på starkare europeiska gränser. Tanken är att göra EU till världens mest avancerade resmål med en fullt fungerande. Gemensamma europeiska strategier och initiativ kopplat till migration och säkerhet planeras. Samtidigt ska medlemsstater och företag stöttas när det gäller laglig migration i samband med kompetensbehoven som finns genom att matcha kompetenser från länder utanför EU till den europeiska arbetsmarknaden och förenkla erkännande av kvalifikationer.

 

Stödja människor, stärka våra samhällen och vår samhällsmodell

En ny handlingsplan för att förverkliga den europeiska pelaren för sociala rättigheter planeras med fokus på hur digitaliseringen påverkar arbetslivet rörande AI-förvaltning, distansarbete och effekterna av den ständiga uppkopplingens påverkan på den psykiska hälsan.

I samband med omställningen av industri och ekonomi pekar de politiska riktlinjerna på vikten av en säker omställning för alla. Utifrån det perspektivet kommer en färdplan för sysselsättning av hög kvalitet att utarbetas tillsammans med arbetsmarknadens parter för att bland annat främja goda arbetsvillkor, utbildning och rättvisa omställningar för arbetstagare. Anslagen i den kommande långtidsbudgeten kommer att ökas signifikant för att finansiera en rättvis omställning. Även barngarantin kommer att stärkas för att motverka socialt utanförskap genom hälso- och sjukvård, utbildning och annan samhällsservice.

Initiativet Nya europeiska Bauhaus kommer att utökas för att fortsätta sammanföra hållbarhet med inkludering och rimliga kostnader, samt innovation med kreativitet.

De politiska riktlinjerna adresserar även ojämlikheter som utmanar sammanhållningen och i dem uttrycks bland annat att orsakerna till den demografiska utvecklingen behöver tacklas. Deltagande på arbetsmarknaden behöver ökas och regionala skillnader behöver minskas för att invånare ska kunna bo kvar i sina hemregioner. Här uttrycks att regioner kommer ha en huvudroll i det här arbetet även i framtiden och att en starkare sammanhållnings- och tillväxtpolitik behövs. Denna ska utformas i samarbete med nationell, regional och lokal nivå. Som en del av detta behöver reformer och investeringar mobiliseras för att utveckla samhällsservice, privata verksamheter, kompetensförsörjning och utbildning, digital konnektivitet och transport, vilket krävs för ett välutvecklat samhälle.

För att utveckla utbildning och kompetens och öka förståelsen mellan människor i Europa, är det tänkt att EU:s finansieringsprogram för livslångt lärande, Erasmus+ ska stärkas, vilket inkluderar yrkesutbildning. Fokus kommer även ligga på kultur och historia, vilket utgör grunden för vårt europeiska sätt att leva, genom att göra det enklare för människor att ta del av europeiska kulturarv.

Slå vakt om vår livskvalitet: livsmedelstrygghet, vatten och natur

Redan under de första 100 dagarna planeras en vision för jordbruks- och livsmedelsområdet att presenteras för att garantera jordbrukets långsiktiga konkurrenskraft och hållbarhet inom vår planets gränser.

En europeisk havspakt ska föreslås med fokus på att stimulera den blå ekonomin och säkerställa förvaltning och hållbarhet av våra hav. Vidare kommer vattenförsörjningen bli viktig. Även om det kanske inte blir en sammanhållen blå deal, kommer det bli ett stort fokus på vatten. För landbaserat vatten kommer en europeisk strategi för vattenresiliens och en europeisk klimatanpassningsplan. Översvämning, torka, vattenförsörjning kommer bli viktiga frågor för nästa EU-kommission.

Skydda vår demokrati och upprätthålla våra värden

I samband med den splittrade värld som Europa befinner sig i, beskrivs styrkan i och försvaret av vår demokrati avgörande för Europas framtid. Fokuset ligger på att skydda demokratin, stärka rättsstatsprincipen och att det är medborgarna som ska vara i centrum för demokratin. Satsningarna i detta område har ett stort fokus på digitala möjligheter och utmaningar, till exempel att motverka utländsk informationsmanipulering genom att främja digital kompetens och skapa ett europeiskt nätverk av faktagranskare och digital tillsyn för att upptäcka manipulerad information, samt risker med AI så som så kallade “deepfakes”. Vidare kommer EU-kommissionen att samarbeta med lokala politiker gällande medborgarengagemang för att öka förståelsen om EU:s påverkan på vardagslivet, samt stärka nätverket med Regionkommittén.

Europa i världen: Utnyttja vår styrka och våra partnerskap

Ursula von der Leyen beskriver här att Europa måste agera för att tillvarata strategiska intressen och arbeta för Ukrainas, och därmed Europas, frihet. Fler europeiska länder välkomnas till Europeiska unionen vilket ska grundas på meriter som varje kandidatland kommer bedömas utifrån. Europas utvidgning ses som en geopolitisk nödvändighet för att Europa ska bli större och starkare globalt.  Även konflikten i Gaza nämns, samt EU:s engagemang för att säkerställa en rättvis lösning på konflikten som behöver en omedelbar vapenvila och även ett bestående eldupphör med en tvåstatslösning. En ny ekonomisk utrikespolitik beskrivs som nödvändig, med fokus på konkurrenskraft och forskningskapacitet för strategisk teknik, ren handel, samt partnerskap och gemensamma investeringar.

Uppnå resultat tillsammans och förbereda vår union för framtiden

EU har sedan början av förra mandatperioden inlett ett ambitiöst moderniseringsprogram och nu beskrivs ett behov av att fokusera på genomförande, investeringar och reformer som en förberedelse för framtiden.

Beskrivningen av den nya långtidsbudgeten består av att den behöver bli mer fokuserad, enklare och mer effektfull för att anpassas till mål kopplat till prioriterade områden och att budgeten ska baseras på politik, snarare än program, med en plan för varje land som investerar i prioriteringarna för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. En europeisk konkurrenskraftsfond planeras för att bättre använda budgeten för att mobilisera nationell, privat och institutionell finansiering. Respekt för rättsstatsprincipen är och ska fortsätta vara en förutsättning för EU-medel enligt de politiska prioriteringarna.

Fördragsändringar planeras, inte minst i samband med EU:s utvidgning som innebär fler medlemsländer och därmed en större union att hantera. Under de första 100 dagarna förväntas översyner av politiken inför utvidgningen från EU-kommissionen med fokus på särskilda sektorsområden såsom rättsstatsprincipen, den inre marknaden, livsmedelstrygghet, klimat och energi, försvar och säkerhet, migration samt social, ekonomisk och territoriell konvergens i en bred bemärkelse.

Sammanfattande reflektioner och nästa steg

Det är tydligt att den kommande EU-kommissionens politiska riktlinjer bekräftar de analyser och spaningar som Brysselkontoret tidigare har genomfört kring EU:s framtida utveckling. Flera av de trender och prioriteringar som vi tidigare identifierat i SBHSS Omvärldsbevakning, särskilt gällande den gröna omställningen och digitaliseringen, fortsätter att stå i fokus. Den nya kommissionen tycks följa den redan etablerade vägen, om än med viss justering och anpassning till nya utmaningar. Detta skapar en kontinuitet i politiken som regionerna kan använda som underlag för sina strategiska beslut och prioriteringar.

En aspekt som kräver särskild uppmärksamhet är hur de nya prioriteringarna och budgetallokeringarna kan påverka regionernas arbete, exempelvis inom sammanhållningspolitiken och dess strukturfonder. Den föreslagna övergången från programbaserad till mer politikstyrd budgetering öppnar för nya möjligheter men kräver också en ny typ av strategisk planering. Det är en förändring som påminner om tidigare diskussioner inom EU men som nu föreslås få en tydligare inriktning. Här blir det viktigt att analysera konsekvenserna för den regionala nivån, inklusive möjligheten att effektivisera och rikta om resurser till specifika prioriterade områden.

Samtidigt innebär den föreslagna fördragsändringen, som krävs för att möjliggöra EU:s utvidgning och stärka unionens framtida kapacitet, en fortsatt osäkerhet. Fördragsändringar har historiskt varit utmanande att genomföra, och med nuvarande politiska motstånd från vissa medlemsländer, inte minst genom blockeringar från Ungern, förblir det ett komplext område som kan skapa låsta lägen i förhandlingarna.

Framöver kommer Brysselkontoret att fortsätta följa utvecklingen av de olika initiativ som presenteras i de politiska riktlinjerna och analysera deras konsekvenser för regionerna.

Nästa steg i processen är att få en ny EU-kommission på plats, vilket ryktas att dröja fram till december, och sedan att varje kommissionär får tydliga ansvarsområden från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Därefter kommer varje generaldirektorat att utforma strategiska planer som beskriver hur dessa mål ska uppnås. Dessa planer blir avgörande för att konkretisera riktlinjerna och ge en tydligare bild av vad som väntar de kommande fem åren, både för EU som helhet och för de svenska regionerna Småland-Blekinge-Halland.

Läs EU-kommissionens politiska riktlinjer 2024-2029 i sin helhet här.