Refererat EP Water Group

Möte med EP Water Group (European Parliament Water Group)

Den 10 sept

Lokal: EU-parlamentet 

Summering: Vatten är ett viktigt politiskt område som tangerar folkhälsa, ekologi och säkerhetspolitik bland annat. Kommissionen har återstående finansiering för vattenprojekt. Man planerar också förslag till en ny lagstiftning. Förslaget kommer att lanseras 2015 och lagen kommer sannolikt att gälla från 2018.

Referat

Ordförande Esther Lange MEP(Member of Parliament)

Ms Lange öppnar mötet. Hon inleder mötet med att sätta vattenfrågorna i en kontext där de är geopolitiska och starkt kopplade till säkerhetspolitik i olika regioner med spänningar. De skär igenom olika tematiska sektorer i samhället. Hon tar även upp hur rent vatten kopplar till kultur så som turism i kustnära områden. Hon konstaterar också att behovet att rent vatten ökar från år till år. Orsaken är en växande medelklass. Det totala antalet personer som år 2014 räknas som medelklass globalt är 2 miljarder personer. Denna siffra förväntas öka till hela 5 miljarder år 2030. En hisnande ökning som naturligtvis drar med sig ökade behov av vatten. Kostvanorna hos denna medelklass bidrar också till det ökade vattenbehovet, då man i högre grad konsumerar kött i dessa grupper. Ms Lange konstaterar att 2400 liter rent vatten går åt för att producera en hamburgare medan det endast går åt 30 liter för att producera en tomat.

Hälften av europeiska vattendrag håller godkänd nivå avseende medicinska rester och föroreningar i vattendrag. Den andra hälften räknas som förorenad. Europa hushållet således inte särskilt väl med sina- i ett globalt perspektiv- åtråvärda vattentillgångar. På senare år har man särskilt fokuserat på problemet med medicinrester i dricksvatten. Den bristande tillgången på rent vatten drabbar vattenföretagens lönsamhet. De försöker därför att påverka kommissionen och parlamentet att åtgärda problemen. Den påtryckning som vattenföretagen står för är en viktig drivkraft till varför EU-parlamentarikerna formerar sig i grupper som EP Water Group. Andra sektorer som påverkas är jordbrukssektorn. Här är prissättning på vatten ännu okänd och hur vattenkostnader påverkar branschen. Under seminariet refererar man till artikel 9 i Water Framework Directive att europeisk prissättning på vatten skall vara transparent och rättvis. 

EU Water Framework borde ha distribuerat alla medel vid det här laget, men 4 miljarder återstår fortfarande som finansiering möjlig för medlemsstaterna. Ms Lange påpekar att det är en utmaning för offentlig och privat sektor att lägga upp strategier för och att ansöka om dessa medel. Kanske var detta möjligen en något fördold uppmaning till privata vattenföretag i auditoriet att uppmärksamma denna finansieringsmöjlighet och att ansöka om medel. EU konstaterar att inom Europa behöver bufferzoner skapas närmast kusterna för extrema vädersituationer. De medel som återstår i EU Water Framework skulle möjligen kunna användas för detta ändamål. Man konstaterar också att mer medel behöver avsättas inom Horizon 2020 för vattenfrågorna.

Ms Lange nämner också de stora exportmöjligheter som finns för den privata vattenindustrin på globala marknader.

I flera delar av världen finns konflikter i en värld där vattentillgången är begränsad och samtidigt livsavgörande för de människor som lever där. Jordanien, Australien, Kina och Nordafrika är exempel på regioner där vattenbristen är akut. Även europeiska länder som Portugal har problem som grundar sig i vattenproblem. I Sydeuropa finns också stora problem med torka. Den pågående klimatförändringen bidrar också till den redan pressade situationen. Standarder för vilka ämnen som får finnas i vatten finns inom FN, men finns inte på EU-nivå.

I vattnet finns exempelvis mikroplaster (ämnen från solskydd, tandkräm, syntetiska kläder etc), bekämpningsmedel från jordbruk och medicinrester. De rester av penicillin som finns i vattnet bidrar också till utvecklingen av antibiotikaresistens.

Kommissionen planerar att ta fram en översikt av avrinningsområden och deras biologiska och kemiska status som påverkar dricksvattentillgången. Man kommer också att sammanställa de olika medlemsstaternas positioner i dessa frågor. Man hoppas att detta leder fram till ett lagstiftning 2018. År 2015 kommer ett förslag till policy från kommissionen av hur en europeisk lagstiftning på vattenområdet skulle kunna se ut . Även om frågan har stor politisk vikt kommer man ändå att välja att gå fram med mjuka medel. Temat kommer att vara ”Green growth trough water innovation”. 

En vattendiplomati håller på att utvecklas för att tackla problemen i tredje världen, sanitet och dricksvatten är frågor där man ligger långt ifrån millenniemålen.

/Anna Nilsson