SBHSS artikelserie inför Europaparlamentsvalet del 2 – Kandidaterna
Europaparlamentsvalet närmar sig med stormsteg, men vilka svenska politiker sitter egentligen i Europaparlamentet, och vilka ställer upp i årets val? Häng med i den andra delen av SBHSS Brysselkontors artikelserien inför Europaparlamentsvalet den 9 juni 2024. I del två kommer vi bl.a. reda ut vad en ”MEP” och en ”APA” är för något, samt ge en fingervisning om hur sammansättningen i nästa Europaparlament väntas se ut.
SBHSS artikelserie inför Europaparlamentsvalet
Följande text är den andra delen i Småland Blekinge Halland South Swedens (SBHSS) kunskapshöjande artikelserie inför Europaparlamentsvalet den 9 juni 2024. Under månaderna som leder upp till valet kommer SBHSS Brysselkontor att publicera flera artiklar där vi benar ut några av de mest förekommande frågorna till Brysselkontoret om samspelet mellan EU och den regionala nivån. Läs första delen här.
Svenskars kunskaper kring folkvalda politiker lämnar tyvärr ofta mer att önska. På nationell nivå känner många i bästa fall igen ansikten på regeringens statsråd och ett par kända ledamöter från riksdagen. Hur det ser ut på den lokala och regionala nivån undgår Brysselkontorets bedömning, men det finns säkert förbättringspotential. Den typ av folkvald politiker som i vart fall ofta pekas ut som minst kända är den som representerar svenskarna i Bryssel. De så kallade MEP:arna – Members of the European Parliament – ledamöter i Europaparlamentet. Vilka sitter egentligen i Europaparlamentet och vilka svenska politiker söker förtroende för en ny mandatperiod i årets Europaparlamentsval? Den frågan ska vi bena ut i SBHSS Brysselkontors andra del i vår följetång inför Europaparlamentsvalet den 9 juni 2024.
Europaparlamentsvalet 2024
Vi börjar med lite basfakta om Europaparlamentets sammansättning. Europa går till valurnorna mellan den 6 och 9 juni 2024 för att välja ett nytt Europaparlament. Det tionde i ordningen sedan direkta val infördes 1979, och det 7:e sedan Sverige gick med i EU 1995. Valet äger rum mellan den 6 och 9 juni eftersom medlemsländerna har olika traditionella valdagar. I det traditionellt kalvinistiska Nederländerna har det tidigare varit viktigt att inte störa sabbaten och därför förläggs alltid val på onsdagar, mitt i veckan. Med ett fåtal undantag äger dock de flesta europeiska val rum på söndagar. Så även i Sverige där valdagen i samtliga valdistrikt infallit på söndagar sedan 1936.
I juni kommer ca. 370 miljoner röstberättigade i Europa att gå till valurnorna för att välja ledamöter till Europaparlamentet. En mandatperiod är 5 år lång och nästa mandatperiod kommer därför sträcka sig mellan 2024 och 2029. EU:s medlemsländer är långt ifrån lika stora geografiskt, ekonomiskt och befolkningsmässigt. För att säkerställa att ett lands befolkningsstorlek också leder till en proportionerlig representation i Europaparlamentet, så har varje enskilt land fått ett specifikt antal mandat. Det land med flest mandat är Tyskland med hela 96 (också max antal ledamöter som ett land kan tilldelas), medan EU:s minsta land, Malta, endast har 6 mandat. Detta innebär att Malta med sina dryga 500 000 invånare har en i proportion till sin storlek en större representation i Europaparlamentet än Tyskland med sina 83 miljoner invånare.
Antalet ledamöter i Europaparlamentet och hur många mandat varje enskilt land fördelas har dessutom förändrats över tid. Varje land får som sagt egna mandat att välja i nationella val till Europaparlamentet. En svensk väljare kan alltså inte rösta på en dansk politiker, och en dansk kan inte rösta på en spansk. Utan endast rösta på svenska politiker från den svenska valkretsen. Det har föreslagits att tillägna ett visst antal mandat till en gemensam europeisk valkrets, men detta ännu inte fått gehör från medlemsländerna. 2019 valdes 751 ledamöter till Europaparlamentet. 2020 efter att Storbritannien lämnade EU reducerades det antalet till 705 ledamöter. 2024 ökar antalet ledamöter igen till 720. 2020 fick Sverige bl.a. ett extra mandat efter Storbritanniens utträde, det får vi inte denna gång, utan fler mandat tilldelas istället bl.a. Danmark och Nederländerna. Varför man inte fyller upp samtliga mandat som försvann när Storbritannien lämnade EU, är för att skapa utrymme inför en eventuell utvidgning av unionen. Sist men inte minst så tillämpar Sverige, precis som på nationell nivå, även en spärr om 4 procent för inval i Europaparlamentet.
Svenska Europaparlamentariker
Vilka svenskar sitter då i Europaparlamentet i dag och har suttit under den innevarande mandatperioden (2019-2024)? Sverige har just nu 21 ledamöter i Europaparlamentet. I EU-lingo även kallade ”MEP:ar”, alltså Member of the European Parliament. MEP:arna har till sin hjälp även politiska och administrativa medarbetare som kallas ”APA”, Ackrediterade Politiska Assistenter (apor på svenskt Brysselslang). Precis som i en svensk kontext, kan folkvalda välja att avsäga sin plats eller lämna sitt parti men välja att stanna kvar och bli politisk vilde. Under mandatperioden 2019-2024 har flera svenska ledamöter självmant valt att avgå och ersättas av nästa namn på vallistan. Detta av lite varierande anledningar så som erbjudande om statsrådsjobb eller riksdagsplats. Under den innevarande mandatperioden har vi också sett flera svenska ledamöter som valt att lämna det politiska parti vars mandat de blivit invalda på och bli en politisk vilde. Tråkigt nog, har precis så som föregående mandatperiod (2014-2019), tyvärr en svensk MEP avlidit under sin tid i Europaparlamentet.
Vilka svenska politiker ställer då upp i Europaparlamentsvalet 2024?
I tabellen nedan finner ni toppnamnen på respektive partis vallista inför valet. Flera partier behåller i huvudsak den uppsättning som varit under den innevarande mandatperioden.
För Socialdemokraterna gör Johan Danielsson en återkomst efter att ha tjänstgjort som bostadsminister mellan 2021 och 2022. Skulle det vara val i dag får även den socialdemokratiska riksdagsledamoten från Halland, Adnan Bidrani, en plats i Europaparlamentet. Region Jönköpings Läns, Ilan De Basso, ställer upp i valet men nu på plats 6 på vallistan. Socialdemokraternas Carina Ohlsson ställer inte upp för omval. Moderaterna behåller sin laguppställning och har under mandatperioden inte haft några rockader. Sverigedemokraterna toppar sin lista med Charlie Weimers som söker förnyat mandat. Beatrice Timgren, Dick Erixon, samt eventuellt Patrik Jönsson skulle bli nya ledamöter. Centerpartiet behåller sin laguppställning från föregående mandatperiod, med Emma Wiesner och Abir Al-Sahlani. Miljöpartiet lika så förutom Jakob Dalunde som ev. skulle bli ersatt av det före detta statsrådet och språkröret Isabella Lövin. Kristdemokraterna får en helt ny uppställning med Alice Teodorescu Måwe och halländska Ella Kardemark. Även Liberalerna behåller sin Europaparlamentariker, Karin Karlsbro, och har på andra plats den tidigare moderaten Anna Maria Corazza Bildt. Vänsterpartiets Malin Björk som (tillsammans med Peter Lundgren) just nu suttit längst av alla de nuvarande svenska MEP:arna (2014-2019) blir ersatt av den före detta partiledaren, Jonas Sjöstedt.
Europaparlamentets politiska sammansättning
Precis som i en nationell kontext organiserar sig Europaparlamentet enligt politiska hemvister. Eftersom det inte finns regelrätta europeiska partier som man kan rösta på, formerar man sig inom så kallade partifamiljer. De två största partigrupperna är det Europeiska folkpartiets grupp (EPP) där svenska moderater och kristdemokrater sitter, och Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) där svenska Socialdemokrater sitter. I den liberala gruppen kallad Renew Europe Group (RE) sitter svenska liberaler och centerpartister. I gruppen De Gröna/Europeiska Fria Alliansen (De Gröna) sitter svenska miljöpartister. I den tidigare brittiskledda gruppen Europeiska Konservative och Reformister (ECR) sitter svenska Sverigedemokrater. I Vänstergruppen i Europaparlamentet (GUE/NGL) ingår svenska vänsterpartister. Därutöver finns gruppen för Identitet och Demokrati (ID) där inga svenska ledamöter ingår. Det finns därtill ledamöter som inte tillhör någon partigrupp alls den så kallade ”NI-gruppen” icke-registrerade.
Valresultatet och dess förmodade konsekvenser
Europaparlamentsvalet har historiskt sett brottats med ett generellt lågt valdeltagande. Sverige som i riksdags-, kommun- och regionvalen brukar ha ett högt valdeltagande på över 80 procent, hade i Europaparlamentsvalet 2019 ett valdeltagande på 50,66 procent. Motsvarande siffra för valet dessförinnan var 42,61 procent. Siffran ser tyvärr inte bättre ut om man blickar ut i Europa där flera central- och östeuropeiska länder har motsvarande siffor på runt 30 procent. Belgien får alltid högst deltagande, men detta handlar inte om belgarnas stora EU-entusiasm, utan är ett resultat av att landet använder sig av röstplikt.
I media har det under det gångna året spekulerats om en våg av ytterhögerpartier riskerar att bli så pass stora i vårens val att de riskerar att på allvar sätta käppar i hjulet för det europeiska lagstiftningsmaskineriet. Detta skulle i så fall följa den trend som redan visat sig under de senaste åren, där de mindre partigrupperna på både vänster och högersidan vuxit till sig. Historiskt sett har de två största partigrupperna EPP och S&D kunnat dominera Europaparlamentets kompromissande genom en trygg egen majoritet. När det konservativa EPP och det socialdemokratiska S&D kommer överens så kan lagar baxas igenom. Detta blev mycket svårare efter valet 2019 då EPP och S&D-gr
upperna miste sin traditionella majoritet. Då blev EPP och S&D tvungen att kompromissa med den liberala Renew-gruppen och de miljöpartistiska Gröna. Ett exempel på vilken typ av situation detta kunde leda till är det faktum att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, helt enkelt fick svårigheter att få stöd för sin Kommission under senhösten 2019. Att det kommer vara svårare att bilda majoriteter i Europaparlamentet är ett faktum som vi lever med sedan en tid tillbaka och detta faktum kommer av allt att döma fortsätta under nästkommande mandatperiod.
Tittar vi på grafen nedan över de senaste opinionsmätningarna, kan vi se att ytterhögerkrafterna går framåt på bekostnad av framför allt de Gröna och de Liberala. De konservativa och Socialdemokraterna väntas också gå tillbaka, men inte lika mycket som de gröna och liberala grupperna. Trots detta är majoriteter möjliga att bilda på samma sätt som under innevarande mandatperiod. Alltså mellan EPP, S&D och Renew och de Gröna. Det kommer alltså fortsatt vara komplicerat att samla majoriteter i Europaparlamentet, men ytterkanterna behöver inte nödvändigtvis dominera eller ens få särskilt stort inflytande. EPP kan som det ser ut nu inte bilda egen majoritet tillsammans med ECR och ID, för att som det spekulerats kring, försöka riva upp delar av Fit-For-55-paketet.
Vidare läsning
Vill du lära dig mer om hur Europaparlamentet fungerar? Följ då länkarna nedan. I nästa del av SBHSS följetång inför Europaparlamentsvalet kommer vi att titta närmare på hur EU-kommissionen väljs med stöd av Europaparlamentet.
Europaparlamentet | Sveriges riksdag (riksdagen.se)