SBHSS artikelserie inför Europaparlamentsvalet, del 5 – Fler svenskar i rätt utskott!

Med bara några dagar kvar till Europaparlamentsvalet den 9 juni är det dags att avrunda SBHSS följetång inför Europaparlamentsvalet. I den femte och avslutande delen av artikelserien ska vi utforska vilken betydelse Europaparlamentets utskottsarbete har, och varför det är så viktigt att svenska ledamöter sitter i utskott som påverkar den regionala och lokala nivån. Läs vidare så tar vi oss an dessa frågor tillsammans.

SBHSS artikelserie inför Europaparlamentsvalet

Följande text är den femte och sista delen i Småland Blekinge Halland South Swedens (SBHSS) kunskapshöjande artikelserie inför Europaparlamentsvalet den 9 juni 2024. Under månaderna som leder upp till valet har SBHSS Brysselkontor publicerat flera artiklar där vi benar ut några av de mest förekommande frågorna till Brysselkontoret om samspelet mellan EU och den regionala nivån. Läs föregående delar i artikelserien nedan:

Utskottsarbetet

Precis som på nationell nivå sker det mesta av det parlamentariska arbetet i utskott. Alla världens parlament har olika fackutskott som fokuserar på specifika sakfrågor och förbereder lagstiftningsbetänkanden inför omröstning under slutgiltig plenarsession. Utskottsarbetet utgör på många sätt det viktigaste arbetet inom ett parlament och för att få inflytande över lagstiftning är det viktigt att vara aktiv gentemot det utskott som behandlar en aktuell fråga. Så är även fallet i Europaparlamentet.

Europaparlamentets 705 ledamöter (720 fr.o.m. 10 juni 2024) är fördelade mellan 20 stående utskott och flera underutskott, vilkas antal kan variera. Precis som i den svenska riksdagen finns det två typer av medlemskap i Europaparlamentets utskott. Antingen är man ordinarie ledamot med rösträtt, eller så är man suppleant som endast har rösträtt om en ordinarie ledamot inte kan närvara under voteringen. I Europaparlamentet har suppleanterna generellt sett en starkare ställning än en motsvarande suppleant i riksdagen, men för att få störst inflytande över en fråga som behandlas i ett utskott krävs i de flesta fall en ordinarie ledamots status. Antalet ledamöter i Europaparlamentets utskott varierar också mer än de gör i en svensk kontext. Svenska riksdagsutskott har 17 ordinarie ledamöter, medan Europaparlamentets utskott kan ha allt mellan 25 och 88 ledamöter, med motsvarande antal suppleanter.

Vad innebär det att vara en inflytelserik Europaparlamentariker?

En framgångsrik Europaparlamentariker är synlig inom de diskussioner som formar den lagstiftning som Europaparlamentarikern är engagerad i, och har möjlighet att få genomslag för sina tankar och idéer i lagstiftningsarbetet. Detta genom att antingen ansvara för att ta fram utkasten till lagtext, eller genom att få ett brett stöd för sina ändringsförslag. Att bara vara en framgångsrik Europaparlamentariker räcker dock inte. För att maximera sina möjligheter till inflytande inom Europaparlamentet behöver en ledamot försöka uppnå följande:

1) Medlemskap i en av de större och inflytelserika partigrupperna – Rätt vänner öppnar fler dörrar. En inflytelserik Europaparlamentariker behöver sitta i en av de större partigrupperna som på ett konstruktivt sätt samarbetar med andra partigrupper. Detta är en politisk självklarhet. En ledamot kan vara tongivande i den egna partigruppen, men om gruppen som helhet inte är en trovärdig samarbetspartner, så kommer ledamotens inflytande vara förhållandevist lågt.

2) Bli ledamot eller suppleant i ett av de utskott där Europaparlamentet har reellt inflytande – Europaparlamentets befogenheter och medbestämmanderätt är generellt sett mindre än i ett nationellt parlament. Ett exempel är utrikespolitiken. Utrikespolitik är alltid svårt att bedriva från ett parlament, men då ett nationellt parlament har visst inflytande och befogenheter på det utrikespolitiska området, så saknar Europaparlamentet denna befogenhet eftersom utrikespolitiken är strikt mellanstatlig. Europaparlamentets utrikespolitiska arbete handlar därför i mångt och mycket om att ta fram betänkanden om människorättsbrott runt om i världen. Europaparlamentet har inte befogenhet över alla frågor som ett nationellt parlament har, därför bör en inflytelserik Europaparlamentariker rikta in sig på de utskott som har reell makt över en specifik fråga. Klimatpolitik är ett exempel på ett område där Europaparlamentet har relativt stort inflytande över lagstiftningen.

3) Göra sig ett namn och få en viktig funktion inom ett utskott eller partigrupp – Sist men inte minst behöver en Europaparlamentariker som vill ha stort inflytande ”göra ett namn för sig” inom sin partigrupp och/eller sitt utskott. En aktiv ledamot kan bli föredragande (ansvarig) för viktiga lagstiftningsbetänkande och därmed ta fram texten och leda förhandlingarna inom utskottet. En Europaparlamentariker kan också få en inflytelserik funktion inom partigruppen eller utskottet, till exempel genom att bli ordförande eller så kallad ”koordinator” inom ett utskott. Den senare rollen ansvarar för att samordna partigruppens ståndpunkt inom ett utskott och är delaktig i besluten om vem som får ansvar för betänkanden.

I Sveriges riksdag sitter 349 svenska riksdagsledamöter – som förvisso representerar olika valkretsar – men av Europaparlamentets 705 (720 nästa mandatperiod) ledamöter är endast 21 svenska. För att maximera det svenska inflytandet över europeisk lagstiftning behöver svenska Europaparlamentariker välja sitt fokusområde och utskott med stor försiktighet.

Så i vilka utskott sitter då våra svenska ledamöter?

De svenska ledamöterna som suttit i Europaparlamentet under den gångna mandatperioden är fördelade på följande utskott:

Denna fördelning är långt ifrån statisk. En ledamot kan byta eller hoppa av utskott under mandatperiodens gång, ofta halvvägs igenom. Därtill har många svenska ledamöter av olika anledningar hoppat av sitt uppdrag i Europaparlamentet, varvid ersättare får komma in som inte alltid får plats i samma utskott som sin föregångare.

Mest betydelsefulla utskotten för den regionala nivån?

Det är så klart svårt att rangordna och ställa olika politikområden mot varandra. Däremot är det möjligt att genom ett svenskt regionalt perspektiv se vilka utskott som behandlar frågor som är mest relevanta för den regionala och lokala nivån. Tittar man på frågor kopplade till svenska regioners regionala utvecklingsansvar, samt samarbetet Småland Blekinge Halland South Swedens prioriterade bevakningsområden – Grön och blå omställning (bioekonomi, skog, livsmedel, energi och vatten), hälsa, forskning och innovation, digitalisering, hållbar mobilitet och kompetensförsörjning – så är det främst sex utskott (av totalt 20 stående) i Europaparlamentet som behandlar dessa frågor. Dessa är ENVI, TRAN, AGRI, REGI, ITRE och EMPL (BUDG kommer sannolikt bli viktigt att bejaka inför förhandlingarna av den nya långtidsbudgeten 2028–2034).

Av de 21 svenska Europaparlamentarikerna är nio inte ordinarie ledamot i någon av dessa utskott. Här skulle alltså det svenska inflytandet över frågor som påverkar den regionala och lokala nivån kunna öka betydligt. Eftersom de svenska ledamöterna har snarlik uppfattning kring många större tematiska frågor – exempelvis skogen – är det viktigt att det svenska inflytandet i centrala utskott inte begränsas till en enstaka ledamot. Ju fler svenska ledamöter som sitter i viktiga utskott, desto större inflytande får Sverige över dess frågor. I utskottet, i partigruppen och således i Europa.

Tittar vi på de sex listade utskotten i mer detalj framträder intressanta mönster. Det utskott där svenska ledamöter har störst representation är ENVI (Miljö, folkhälsa och livsmedelsfrågor) med sex svenska Europaparlamentariker från S, M, MP, C, L och V. Denna höga siffra är dock i slutet av den innevarande mandatperioden (2019–2024). Siffran har nämligen ökat över tid, bland annat i och med att ENVI under de senaste fem åren har behandlat merparten av de tunga lagstiftningsakterna på klimatområdet. Så även om representationen är föredömlig nu, så har den inte varit det under hela mandatperioden, eller perioden 2014–2019. Det tar tid att bygga sig ett namn inom EP, ju längre ledamöterna engagerar sig i ett utskott, desto mer inflytelserika blir de.

I TRAN-utskottet (Transport och turism) sitter tre svenska Europaparlamentariker från S, MP, och SD. I AGRI-utskottet (Jordbruk och landsbygdens utveckling) saknar Sverige ordinarie ledamöter, men har i stället två suppleanter från C och MP. Utskottet REGI (Regional utveckling) som bland annat hanterar sammanhållningspolitiken, motsvarande 1/3 av EU:s budget, har under mandatperioden endast haft en svensk ledamot, från S. ITRE-utskottet (Industrifrågor, forskning och energi) har två svenska ordinarie ledamöter från SD och KD, samt fyra suppleanter från S, M, MP och C. I och med att EU-kommissionen väntas öka sitt engagemang för en konkurrenskraftig europeisk industri, kommer detta utskott att bli än mer viktigt under nästkommande mandatperiod.  Sist men inte minst har vi en svensk ledamot i EMPL-utskottet (Sysselsättning och sociala frågor) från S.

Summering

Utskottsarbetet är själva kärnan i det parlamentariska arbetet, såväl på nationell som på europeisk nivå. För att maximera det svenska inflytandet i Europaparlamentet är det viktigt att fokusera på de utskott som mest berör de frågor som ledamoten vill driva. En del populära utskott bedriver i mångt och mycket signalpolitik. Något som kan vara ett beundransvärt men otröstligt arbete. Vill en Europaparlamentariker å andra sidan bedriva frågor som påverkar den regionala och lokala politiska nivån i Sverige, finns det gott om möjligheter inom de utskott som presenterats ovan. En svensk i varje utskott som behandlar frågor kopplade till förutsättningarna för svensk regional utveckling kan anses vara bra. Däremot kan det svenska inflytandet över dessa frågor öka markant ju fler svenska ledamöter som väljer att engagera sig i dessa utskott. Nio svenska Europaparlamentariker sitter i dag inte i något av dessa utskott. Det finns alltså inför den kommande mandatperioden möjlighet för svenska Europaparlamentariker att betydligt öka det svenska inflytandet över frågor som berör förutsättningarna för utveckling, näringsliv och miljö i svenska regioner och kommuner.

Vidare läsning

Med denna artikel avslutas SBHSS Brysselkontors följetång inför Europaparlamentsvalet den 9 juni. Brysselkontoret kommer fortsätta följa utvecklingen i Europaparlamentet efter att valresultatet kommit in och processen att välja en ny EU-kommission tar vid. Fler artiklar om den nya Europaparlamentets sammansättning, nästa EU-kommission och dess prioriteringar inför den nya mandatperioden kommer att publiceras under sommar och höst.

Vill du lära dig mer om hur Europaparlamentet fungerar? Följ då länkarna nedan.

… och förresten, du glömmer väl inte att rösta den 9 juni?

Om parlamentet (europa.eu)

Europaparlamentet | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

Valresultat | Valmyndigheten

Fördraget om Europeiska unionen

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

SVT – här är utskotten som ingen kandidat vill sitta i

Vilka frågor har utskotten behandlat under mandatperioden? Legislative train