SBHSS mötte ”influerare” om framtidens sammanhållnings-politik
I veckan träffade Brysselkontoret den ansvarige för policyutvecklingen kring framtidens sammanhållningspolitik på det inflytelserika nätverket Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR). Det informella och öppenhjärtliga mötet satte fingret på den största utmaningen för Europas regioner: Man är överens om att Sammanhållningspolitikens betydelse, men man har olika vitt skilda ingångspunkter på hur den bör utformas. Läs mer om varför en del tror att EU:s regionalpolitik framöver kommer medföra ökad centralisering.
Nästa vecka träffas CPMR:s kärngrupp för sammanhållningspolitik i St Malo, Frankrike. Inför konferensen, där flera svenska medlemsregioner deltar, CPMR Reflection Scenario Future Of Cohesion Oct 2023. Inför mötet har svenska medlemmar format en arbetsgrupp för att föra fram svenska perspektiv på reflektionspappret och CPMR:s arbete framöver. I denna skrivargrupp ingår SBHSS som enda svenska Brysselkontor.
Kunskapen om sammanhållningens betydelse är låg
CPMR:s policyansvarige, Jorge Nuñez, har god kännedom kring traditionella svenska ståndpunkter kring EU:s regionalpolitik och sammanhållningspolitik och visar förståelse för många av argumenten. Samtidigt sitter nätverket i svår sits, där man måste beakta 15 medlemsregioner från 24 medlemsregioner. Förväntningarna på vad framtidens sammanhållningspolitik ska svara mot och leverera ser väldigt olika ut beroende vem av medlemmarna man frågar. Kunskapen om ”allt” har förändrats på kort tid, att vi måste tänka nytt och inte minst betydelsen av EU:s regionalpolitik, är många gånger låg – både bland EU:s medlemsländer och CPMR:s medlemsregioner. Mindre utvecklade regioner kan för sitt liv inte förstå varför de, helt enligt Rom-fördraget, inte ska få hjälp att utjämna ekonomiska skillnader i EU. Mer välbeställda regioner å sin sida pekar på att EU inte kan lösa allt åt medlemsstaterna och att EU därför bör fokusera på europeiskt mervärde (åtminstone tills de sista förhandlingsnätterna när man slåss om att få ett så stort återflöde av medlemsavgiften som möjligt). För CPMR betyder det att deras ståndpunkter behöver fokusera på det som alla är överens om och de presenterar konsekvensanalyser av olika lösningar, till exempel att sammanhållningspolitikens medel betalas ut med RRF-medlen (Corona-fonden) som förebild; med förväntad ökad centralisering och minskat flernivåstyre som följd.
Statsstöd
En annan svårknäckt nöt att förhålla sig till är statsstödsfrågan. När USA, Kina och några andra länder ger betydande statsstöd till sitt näringsliv, hamnar EU i ”heta stolen”. Å ena sidan ser man att statsstöd riskerar att snedvrida konkurrensen och på så vis hålla omoderna näringar under armarna till ett högt samhällspris. Å andra sidan, är det svårt att stå vid sidan när EU:s inre marknad utsätts för orättvis konkurrens i form av elbilar, solceller med mera. Utvecklingen mot att säkerställa fortsatt tillgång till råvaror, produkter och leveranskedjor (så kallad strategisk autonomi) och förenklade procedurer för statsstöd har redan inletts och många tror att den trenden kommer prägla EU och dess regionalpolitik för en lång tid framöver. Frågan är vilken roll regionerna skulle få i så fall? Om EU ska kunna följa upp på mål för nyckelnäringar, kan det bli lättare att göra det gentemot medlemsstaterna. Något som alltså skulle kunna förstärka centraliseringen av regionalpolitiken.
Kan SBHSS boxar förenkla valen?
De boxar (se bild nedan) som SBHSS har tagit fram om valen vi måste göra inför en ny programperiod intresserade CPMR. Boxarnas stora fördel är att man inte behöver gå in på uppsjön av olika tematiska lösningar, utan på ett relativt enkelt sätt kan tala kring vilken funktion av EU:s regionpolitik vi vill se.
