Slaget om biomassan avgjort! EU:s institutioner når uppgörelse kring förnybarhetsdirektivet (REDIII)

Tidigt på torsdagsmorgonen nåddes en uppgörelse i så kallade trilogförhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen om revideringen av förnybarhetsdirektivet (REDIII). Trilogförhandlingarnas slutskede följer ofta en förutbestämd dramaturgi, där parterna förhandlar skrivningar in på småtimmarna, för att som i kulmen av en vatikansk konklav presentera uppgörelsen som ingåtts. Som flera andra delförslag i Fit-for-55-paketet har uppgörelsen avgörande betydelse för inte minst skogliga aktörer inom Småland-Blekinge-Halland.

Lagförslaget

Förnybarhetsdirektivet har varit under revidering sedan 2021. Direktivet uppdateras för en tredje gång, varför akten ofta förkortas som ”REDIII”.  Förslaget syftar till att öka andelen förnybar energi inom EU, och specificerar exempelvis hållbarhetskriterier för skoglig biomassa. Bland annat föreslås ett förbud att använda biomassa från ”stora kalhyggen”, urskog och skogar med hög biologisk mångfald, i produktionen av bioenergi. Därtill ska endast skogliga restprodukter få användas till produktion av bioenergi.

Den uppgörelse som nåddes på torsdagen den 30 mars 2023 skedde i så kallade trilogmöten. Trilogförhandlingar är i kortfattat en dragkamp om tre utkast till en och samma lagstiftningsakt. Det ursprungliga förslaget från EU-kommissionen, Europaparlamentets betänkande och ministerrådets allmänna inriktning. Syftet med förhandlingarna är helt enkelt att jämka samman texten till en slutlig allmän kompromiss som kan få stöd i EU:s bägge lagstiftande kamrar, Europaparlamentet och ministerrådet.

Hur påverkas svenska regioner?

I EU-kommissionens förslag till reviderad förnybarhetsförordning från juli 2021, föreslogs en höjning av målet om andelen förnybar energi inom EU till 2030. Från det nuvarande målet om 32 procent, till 40 procent. Rådet höll fast vid Kommissionens förslag medan Europaparlamentet föreslog 45 procent. Som sedvanlig EU-kompromiss sig bör, landade man i dagens överenskommelse mitt emellan, vid 42,5 procent. Sverige har med långa vägar EU:s största andel förnybar energi i den totala energimixen, med Finlands 43,8 procent på andra plats. Detta mycket tack vare Sveriges utbyggda vattenkraft.

I september 2022 förslog Europaparlamentet i sitt betänkande till förnybarhetsdirektivet, att man skulle exkludera ”primär skoglig biomassa” från EU:s mål om förnybar energi. Detta väckte högljudda protester från glesbefolkade och skogsrika regioner i norra Europa, som menar att eldning med bland annat pellets gjorda på grot (grenar och trädtoppar) är både hållbart och avgörande för många samhällens uppvärmning vintertid. Ca. 20 procent av svensk fjärrvärme kommer från sådan bioenergi. Europaparlamentet har istället drivit en linje där endast sekundär biomassa, som exempelvis sågspån, ska få användas till detta ändamål. EU:s medlemsstater har genom sina statsråd i Europeiska unionens råd (minister-/rådet) drivit en motsatt linje och uttryckt att Europaparlamentets linje varit oacceptabel.

En annan relaterad fråga i lagförslaget som varit omtvistad är kaskadprincipen, alltså prioriteringsordning för användning av råvaror där en vara i första hand ska användas till sitt mest högkvalitativa ändamål. Trädets stam kan alltså med fördel användas till att bygga hus, medan smågrenar och andra rester kan användas till bioenergi. Just detta har varit föremål för debatt mellan institutionerna. Här har EU:s medlemsländer drivit på gentemot Europaparlamentet för att tillåta en större grad av flexibilitet avseende principens tillämning på skoglig biomassa, men också att täppa till hål för ohållbar bioenergi.

Förnybarhetsdirektivet påverkar många skogsrelaterade frågor som är viktiga för skogsbruket i Småland-Blekinge-Halland. SBHSS:s rapportörsgrupp för skogsfrågor har därför noga bevakat förhandlingarna och deltagit i aktiviteter på både nationell och europeisk nivå för att sprida Småland-Blekinge-Hallands inställning till detta och många andra skogsrelaterade förslag.

Förnybarhetsdirektivet kommer nu att gå upp för omröstning i Europaparlamentet och rådet. Brysselkontoret kommer fortsätta att följa förslaget och analysera utfallet av den uppgörelse som nåddes under torsdagen (2023-03-30).

Vill du veta mer?

Har du frågor eller vill du veta mer om EU:s energi- och skogsrelaterade politik? Läs då vårt positionspapper kring EU:s nya skogsstrategi för 2030 eller hör av dig till EU-handläggare, Martin Broberg.