Stärkt samverkan: workshop mellan Linnéuniversitetet och Hälsoplattformen

Under veckan bjöd Linnéuniversitetet (LNU) in SBHSS Hälsoplattform (HPF) till workshop i Växjö där det diskuterades viktiga frågor kring samverkan mellan lärosätet och regionerna inom Hälsoplattformen för Småland-Blekinge-Halland. Deltagare var representanter från LNU och regionsrepresentanter från Hälsoplattformen med målet att identifiera gemensamma utmaningar och möjligheter för att hitta mer specifika områden att samverka kring.

Omvärldsbevakning och inspiration

Maria Qvistgaard från LNU inledde workshopen med en översikt över befintliga och kommande utmaningar inom Hälso- och sjukvård. Tre stora utmaningar identifierades:

• Kompetensförsörjning och möjligheten att anställa disputerad personal.
• EU:s yrkeskvalifikationskrav som strax träder i kraft och dess påverkan på utbildningsprogrammen med ökat krav på praktik inom utbildningen.
• Risk för begränsat programutbyte för specialistsjuksköterskor på grund av dyra utbildningar med för få studenter i varje grupp.

Hur detta står i relation till regionerna lyftes genom regionernas utmaningar att rekrytera specialistsjuksköterskor. Vikten med att ha universitet i regionerna för ökad rekrytering och därmed samverkan mellan lärosäte och region uppmärksammades. Gällande EU:s kvalifikationskrav som medför ökad praktik rådde det blandade inställningar kring från regionerna då vissa såg utmaningar med för många studenter på avdelningar och dess svårigheter för handledning, medan andra såg positivt på det då upplevelsen är att det tidigare varit för teori-fokuserat.

Universitetets satsningar och plattformar: Två föreläsare från LNU presenterade exempel på universitetets satsningar och plattformar inom hälsoområdet. Evalill Nilsson presenterade LNU:s fokusområden inom e-hälsa, inklusive digital transformation, hållbar hälsa och avancerad hälsodataanalys. Två exempel som nämndes inom infrastruktur och innovation. En av dessa var universitetets utredning över att skapa en gemensam data factory, en testmiljö där företag kan testa och validera produkter i ett labb för att förenkla valideringsfasen för företag. Innovationsexemplet gällde den europeiska digitala innovationshubben (EDIH) Health Data Sweden (HDS) som flera av SBHSS aktörer är inovlverade i, vilken fokuserar på att öka tillgång och användning av hälsodata genom att erbjuda olika kostnadsfria tjänster till företag och offentliga aktörer för att underlätta hälsodatautveckling, hälsodatatillgång, kapital till innovation och utbildning, samt kompetensförsörjning.

Camilla Andersson Lundqvist delade information om EUniWell som Linnéuniversitetet är med i, vilket är 1 av 50 Europauniversitet för välbefinnande som involverar 11 partneruniversitet och fokuserar på 5 tematiska områden för välbefinnande ur ett brett perspektiv: hälsa, social jämlikhet, hållbar utveckling, kultur och språk, samt lärarutbildning. Tanken är att integrera forskning, samverkan och innovation på en europeisk skala genom att integrera europeiska universitet och verksamheter för att främja gemensamma utbildningar, kurser, samt bygga forskningsinfrastruktur för att främja innovation och entreprenörskap. En finansieringsmöjlighet inom Europauniversitetet presenterades som möjlighet för regionerna att bli involverade i.

Exempel från Ljungby kommun

Martin Myrskog från region Kronoberg presenterade ett utvecklings- och forskningsprojekt från Ljungby kommun som är unikt i Sverige, vilket är av stort intresse för Hälsoplattformen. Genom projektet ska utmaningen med en åldrande befolkning tacklas genom AI-prediktion baserat på insamlade anonymiserade data. Syftet är att minska regionens kostnader med utgångspunkten att invånare ska ha ett så värdigt liv som möjligt. Genom att dela in patienter i olika konsumentgrupper (låg, medel, hög) arbetar de förebyggande för att skjuta upp tiden för eller helt undvika att patienter blir högkonsumenter. Region och kommuner arbetar tillsammans för att eliminera de organisatoriska stuprören vilket har skapat ett bättre omhändertagande utifrån den länsgemensamma arbetsmodellen Kronobarnsmodellen och gemensamt journalsystem.

Exempel från regionerna

Representanter från olika regioner delade sina utmaningar, erfarenheter och initiativ inom nära vård. Utmaningarna var framför allt kopplade till den ekonomiska situationen i regionerna. Erfarenheter kring goda arbetssätt och strategier presenterades. Olika initiativ nämndes i form av projekt kopplat till bland annat informationsdriven vård och användning av data för att utveckla nära vård. Sammanfattningsvis betonade regionerna vikten av samverkan – framför allt med lärosäten och kommuner, digitalisering och patientcentrerad och förebyggande vård.

Diskussion och identifiering av samverkansaktiviteter

I sessionen under eftermiddagen låg fokus på att identifiera områden och aktiviteter som kan främja samverkan mellan lärosätet och regionerna genom användningen av ett samverkansverktyg. Diskussionerna landade i tre mer specifika områden att samverka kring:

• Hälsodata – förmågan att fånga och använda data, samt göra det mer hanterbart med rätt instans på rätt ställe.
• Hälsofrämjande arbete med koppling till EUniWell. Inom detta behövs ökad spridningsförmåga av nya lärdomar och breddande av nuvarande nätverk snarare än nya utifrån ett resursperspektiv.
• Användning av digitala lösningar (till exempel AI-verktyg) för att effektivisera och automatisera administrativt arbete bland vårdpersonal för att frigöra mer tid vård- och patientarbete. För detta behövs ökad kompetensförsörjning bland medarbetare för att möjliggöra användning av digitala verktyg.

Studentarbeten uppmärksammades som en möjlig resurs för att identifiera vad som behövs inom vården för att möjliggöra nya lösningar som det inte finns resurser för. Detta kan vara tvärvetenskapliga studenter, eller studenter inom områden som till exempel hälsa, ekonomi, systemvetenskap. Här blir samverkan med lärosäten högst aktuell.

Avslut och nästa steg

Workshopen avslutades med en diskussion om nästa steg och framtida mål. Prioriterade områden inkluderade hälsodata, hälsofrämjande arbete med samverkan inom EUniWell och användning av digitala lösningar för att effektivisera administrativa processer. Deltagarna kom överens om att fortsätta arbetet med att definiera och implementera konkreta samverkansaktiviteter genom fortsatta diskussioner på kommande arbetsgruppsmöte inom Hälsoplattformen i januari.

Sammanfattningsvis var workshopen en framgångsrik plattform för att diskutera och formulera samverkansstrategier inom HPF tillsammans med Linnéuniversitetet som lärosäte. De identifierade områdena kan ligga till grund för framtida samarbete och utveckling mellan Hälsoplattformen och Linnéuniversitetet.