State of Health in the EU: landsprofil för hälsa i Sverige 2019
Sedan 2016 har EU-kommissionen årligen presenterat en hälsorapport för EU:s medlemsländer, State of Health in the EU, samt en rapport som jämför hälsosituationen länderna emellan, Companion Report. Rapporten bidrar med en omfattande analys och insikt i vad som har identifierat som särskilda utmaningar med målet att hjälpa medlemsstaterna förbättra folkhälsa och vårdsystem. I dokumentet återfinns tänkvärda observationer från det svenska hälsotillståndet, däribland behovet av likvärdig tillgång till vård för glesbygdsbefolkningen. Rapporterna är även bra informationskällor för kunskap om andra regioners hälso- och sjukvårdssystem och dess framgångar och utmaningar, och kan på så sätt vara en inspiration till erfarenhetsutbyten.
Companion Report och Sverige i jämförelse
Rapporten erbjuder en översikt gällande diverse områden relaterade till hälsa, såsom livslängd, riskfaktorer och hälso- och sjukvårdssystemsstatus. Jämförelserapporten Companion Report presenterar en översiktlig bild över hälsosituationen i Europa och informerar om genomgående trender som identifierats i medlemsländerna. Fem specifika trender inom europeiska hälsosystem lyfts fram:
- hälsohotet kopplat till befolkningars ökade tveksamhet kring vaccinering
- potentialen som finns för digitala lösningar inom vården
- behovet av lättillgänglig vård
- vikten av kompetensinnovation
- behovet av prisvärd och säker medicin
Frågan om tillgänglighet är ett omdebatterat inslag, precis som den är i Sverige. Rapporten belyser vikten av lättillgänglig vård och dess del i ett välfungerande vårdsystem och några stora utmaningar som pekas ut länderna emellan gällande detta är geografiska faktorer, vårdgivarutbud och socioekonomiska skäl. Den sistnämnda aspekten nämns även gällande Sverige – trots relativt små olikheter när det gäller kön, så finns socioekonomiska klyftor, och många kända hälsoriskfaktorer förekommer mer frekvent bland de med lägre utbildning och inkomst.
Jämförelserapporten belyser bördan som arbetskraften inom vården kommer att behöva bära i och med samhällets utveckling – befolkningen blir allt äldre, vårdbehov förändras och digital teknologi kräver att arbetare inom många av vårdens områden får rätt kompetens och kunskap, vilket kräver kontinuerlig utbildning. Det uttrycks ett behov av förbättrad planering och förutsebarhet inom arbetsstyrkan, och behovet av innovativa och nytänkande lösningar kommer att öka än mer. Digitala lösningar såsom appar och internet är inte bara bra verktyg för vårdkontakt utan är även till hjälp i medborgares försök att leva hälsosammare liv, något som i sig förebygger sjukdom. Dock kommer det även inom detta område vara viktigt i Europa att ha jämlikhetsaspekten i åtanke – likt problemen med geografiska faktorer så har inte alla samma förutsättning att främst använda sig av teknikens värld för vårdkontakt. På kommissionens hemsida finns det möjlighet att läsa rapporter för varje specifikt land.
Sveriges utmaningar
Överlag så uppges tillgången till vård i Sverige vara god, men det finns bestående problem med tillgången på landsbygden och även långa väntetider för kirurgi och annan typ av vård. Hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige har under en längre tid kännetecknats av långa väntetider, och under de senaste åren har väntetiden blivit än längre för vissa tjänster. Som synes på kartan nedan är läget särskilt akut i glesbebodda områden norrut. I Sverige finns det relativt många läkare och sjuksköterskor men problem kvarstår med rekrytering av personal, ytterligare en faktor som drabbar glesbygden allra särskilt. I våra regioner är situationen relativt stabil i jämförelse med övriga Sverige gällande både specialistbesök och behandling/operation. Regeringen har lovat ökade insatser för att minska väntetiderna, och en metod som redan provats och har gett goda resultat är utökandet av sjuksköterskors ansvarsområde inom primärvården. Detta görs exempelvis genom att införa besök hos sjuksköterska istället för allmänläkare vilket minskar problemet med brist på allmänläkare, som utgör endast en sjundedel av Sveriges läkare.
Källa: Sveriges Kommuner och Regioner (2018, data för 2017).
Regionala skillnader
I rapporten lyfts problemet med jämlik tillgång till vård. I och med decentraliseringen av hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige med 21 landsting uppstår vissa skillnader gällande både tillgången till vård och vårdresultat, vilket strider mot Sveriges mål om jämlik hälsa. Ett nytt omfördelningssystem har föreslagits för att motverka dessa skillnader och skapa mer jämlikhet i regionernas resurstilldelning. Regeringen har uttalat en ambition att arbeta för minskade regionala skillnader och en bättre tillgänglighet på landsbygden genom att tillkännage en bred primärvårdsreform, och de planerar även att inrätta ett nationellt samordningsprogram som kommer ansvara för en långsiktig plan gällande kompetensförsörjningen inom hälsa- och sjukvården.
Som tidigare nämnt så finns det ett tydligt fokus på jämlikhet och även behovsbaserad vård i Sverige, men reglerna om vad som ingår i vården skiljer sig åt i viss mån i och med uppdelningen av landsting och kommuner. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att komma fram till gemensamma strategier och riktlinjer i denna fråga.
Digital vård väntas få än mer betydelse
I 2016 års nationella plan framgår en strävan för Sverige att år 2025 vara världsledande gällande tillvaratagandet av möjligheter som digitalisering innebär. Sedan införandet av nationella elektroniska patientjournaler för tio år sedan har den formen av journal tillhört normen och de senaste tre åren har digital vårdkontakt genom videokonferens och textmeddelanden fått en snabb ökning. Av läkemedelsförskrivningar så sker 99% elektroniskt idag och utvecklingen väntas expandera än mer. Man har även kommit överens om en nationell rekommendation för prissättning av vård genom den digitala marknaden och en lägsta patientavgift för denna typ av vårdkontakt.
Effektivt system och goda hälsoresultat
Trots långa väntetider så är medellivslängden längre i Sverige än i de flesta övriga europeiska länderna. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet är lågt, och även sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, vilket tyder på ett effektivt sjukvårdssystem när det gäller att förhindra dödsfall som bedöms som vara behandlingsbara eller möjliga att förebygga – genom bland annat ett lågt antal förtida dödsfall till följd av faktorer som lungcancer och alkoholrelaterad sjukdom ligger Sverige bäst till i norra Europa.
Källa: OECD/European Observatory on Health Systems and Policies (2019), Country Health Profiles 2019, State of Health in the EU (data refer to 2016).
Kostnader för vård uppges vara relativt höga men hälso- och sjukvårdsystemet levererar högkvalitativ vård, och majoriteten av Sveriges äldre har god hälsa. En av de största utmaningarna för tillfället bedöms vara just likvärdig tillgång till vård för de bosatta på glesbygden samt bättre samordning för de som är drabbade av kronisk sjukdom.
Voluntary exchanges – möjlighet för värdefullt utbyte
En del av State of Health är frivilliga utbyten (voluntary exchanges) som hälsoministrar kan efterfråga så fort landsprofiler och jämförelserapporter har publicerats. Dessa är möten som skräddarsys av experter från bland annat OECD med syftet att identifiera specifika behov som varje medlemsstat har. Under mötena finns möjlighet att dela med sig av goda erfarenheter och på så sätt främja gemensamt lärande. Kommissionen ser detta som ett ytterligare tillfälle att satsa på europeiskt mervärde gällande bemötandet av gemensamma utmaningar och under 2018 arrangerades möten i bland annat Finland, Italien och Sverige för att diskutera ämnen som arbetsstyrka inom vården och finansiering. Under mötet som hölls i Sverige diskuterades främst initiativ för att stärka hälsofrämjande och sjukdomsprevention. Kan det bringa mervärde för regioner att delta i dessa möten? Kanske något att efterfråga från nationell nivå eller SKR?
Kommissionen är även öppna för feedback och synpunkter om rapportens innehåll ifall man uppfattar att någon aspekt saknas. Härnäst på hälsoarenan väntas Health at a Glance (hälsorapport från OECD) publiceras i november 2020.
Källa: EU-kommissionen.
Mer information:
EU-kommissionens pressmeddelande: State of Health in the EU