Striden om toppjobben i EU – Fem år till för von der Leyen?
Med valet till Europaparlamentet bakom oss har en intensiv kamp tagit vid för att tillsätta EU:s allra viktigaste poster. Fyra befattningar ska tillsättas, kommissionsordförande, rådsordförande, utrikeschef, och talman i Europaparlamentet. Dragkampen är hård med kohandel och förhandlingar bakom stängda dörrar. Den 27 juni stod det dock klart vilka EU:s medlemsländer vill se på posterna. Vilka är dem, och kommer de bli godkända av Europaparlamentet? Läs vidare för en snabbsammanfattning av läget just nu och processen framåt.
En europeisk konklav
Knappt hann dammet lägga sig efter en intensiv valkampanj innan en annan och mer sluten dragkamp tog vid. När en mandatperiod tar slut, börjar en ny och nya toppjobb ska tillsättas i EU:s institutioner. Den mest centrala av dessa poster är den som EU-kommissionens ordförande, vilket under de senaste fem åren varit tyska Ursula von der Leyen. Minst lika viktig post om än något mindre känd, är Europeiska rådets ordförande, vilket under den senaste mandatperioden har varit belgaren Charles Michel. Europeiska rådets ordförande är en viktig roll eftersom den ska samordna EU:s stats- och regeringschefer i de stora och övergripande frågorna för EU. Ett tredje toppjobb som ska utses är EU:s utrikeschef. En typ av europeisk utrikesminister som bland annat har som uppgift att försöka samordna EU:s medlemsländer kring utrikespolitiska frågor. Ett fjärde toppjobb som ska utses, men som formellt inte beslutas av Europeiska rådet, även om det är en del av de bakomliggande förhandlingarna mellan regeringschefer och de europeiska partigrupperna, är Europaparlamentets talman. Dessa utses till skillnad från övriga tjänster på 2,5 års mandat och brukar växla mellan de två största partigrupperna i Europaparlamentet. Till sist men inte minst, ska medlemsländerna i samband med utnämningen av dessa toppjobb också enas om en så kallad strategisk agenda, som ska staka ut en övergripande inriktningen för EU under de nästkommande fem åren (strategiska agendan 2024-2029. SBHSS analys presenteras vecka 28).
Vit rök över Europabyggnaden
Efter flera veckors hårda förhandlingar mellan EU:s tyngsta spelare kunde, bildligt talat, vit rök synas ur skorstenen på Europabyggnaden på torsdagskvällen den 27 juni. EU:s stats- och regeringschefer hade då enats om vilka namn man ville se som på posterna för ny EU-kommissionsordförande, rådsordförande och utrikeschef. Som väntas fick sittande kommissionsordförande, Ursula von der Leyen, fortsatt förtroende från EU:s stats- och regeringschefer om att leda EU-kommissionen under kommande fem år. Den före detta portugisiska presidenten, António Costa, blev godkänt som ny ordförande i Europeiska rådet, och den sittande estniska presidenten, Kaja Kallas, fick förtroende att bli nästa utrikeschef. Kaja Kallas utnämningen är viktig och symbolisk på flera olika sätt, inte minst eftersom det markerar första gången som ett land som gått med sedan 1995 fått ett av EU:s mest prestigefyllda jobb.
Trots att tre namn lyftes fram under Europeiska rådets möte, är det bara António Costa som blivit formellt och slutligt vald till sin nya roll (tillträder i december). Ursula von der Leyen behöver i ytterligare steg få förtroende av Europaparlamentet och Europeiska rådet, innan en ny EU-kommission slutligen kan antas. Kaja Kallas roll beslutas formellt i och med samma paketbeslut i Europeiska rådet, senare i höst.
Den sittande maltesiska talmannen i Europaparlamentet, Roberta Metsola, väntas i och med ovan utnämningar också få stöd för att sitta kvar som talman under nästkommande 2,5 år. Formellt beslut om talmansposten kommer att tas i och med Europaparlamentets första plenarsession för den nya mandatperioden, i mitten av juli. Under denna plenarsession kommer även Ursula von der Leyen sättas på prov, då Europaparlamentet måste godkänna henne som kandidat innan hon kan forma ett nytt kommissionskabinett med kommissionärer från varje medlemsland. När och om, Ursula von der Leyen godkänns av Europaparlamentet, kan den svenska diskussionen om vem som ska ersätta Ylva Johansson börja på riktigt.
Nästa steg i processen?
Processen för hur en ny EU-kommission ska tillträda är tydligt formulerad i fördraget om Europeiska unionen och går till på följande sätt:
Juni – Efter Europaparlamentsvalet samlas Europeiska rådet (EU:s stats- och regeringschefer) för att föreslå en ny Kommissionsordförande (nuvarande är Ursula von der Leyen), vilket ska göras ”med hänsyn till valen till Europaparlamentet”. Detta kan i praktiken innebära att EU:s regeringschefer väljer ut en kandidat som på ett eller annat sätt speglar den nya majoriteten i Europaparlamentet och som kan få tillräckligt med stöd för att väljas i nästa steg.
Juli – Efter att Europeiska rådet efter noggranna diskussioner och överväganden landat i en kandidat, ska Europaparlamentet rösta om kandidaten till kommissionsordförande. Detta sker under Europaparlamentets första session efter valet, mellan den 16–19 juli (om det blir svårt att finna stöd i kammaren kan denna process skjutas upp till september). Europarlamentet ska då godkänna eller avslå Europeiska rådets kandidat. Om Europaparlamentet avslår kandidaten behöver Europeiska rådet inom en månad föreslå en ny kandidat. Europaparlamentet har alltså här ett stort inflytande över vem som blir ny kommissionsordförande. Traditionellt sett har de två stora partigrupperna inom Europaparlamentet kunnat komma överens om vem som ska bli kommissionsordförande. Detta har dock kommit att bli allt svårare i takt med att dessa partigrupper förlorat sin majoritet och behövt förlita sig på stöd från de mindre partigrupperna. En trend fortsatt i och med årets val.
September – Efter att Europaparlamentet godkänt Europeiska rådets kommissionskandidat är det dags att bilda ett kommissionskabinett. Även om det i fördraget om Europeiska unionen finns öppning för ett färre antal kommissionärer, utnämns i praktiken alltid en kommissionär per land (Svensk EU-kommissionär 2019–2024, Ylva Johansson). Detta görs genom att medlemsländerna föreslår kandidater till EU-kommissionens ordförande.
Oktober – Till skillnad från EU-kommissionens ordförande väljs kommissionskabinettet med utvalda kommissionärer kollektivt. Detta innebär att samtliga nationella kandidater väljs vid ett och samma tillfälle. För att säkerställa att kandidaterna är kompetenta och dugliga genomförs därför utfrågningar av alla 27 kandidater i Europaparlamentet. Detta sker framför allt i oktober månad, men kan dra ut på tiden om enskilda kandidater kritiseras extra hårt av Europarlamentets ledamöter. En kandidat som av olika skäl inte håller måttet kan då ersättas med en ny, som även den behöver genomlida Europaparlamentets korsförhör.
Oktober/november – Efter att samtliga nationella kandidater fått OK från Europaparlamentet, går hela kommissionskabinettet, inklusive ordförande och kommissionärer för respektive sakfrågor, till votering i Europaparlamentet. Godkänns kabinetten kan Europeiska rådet lämna sitt slutliga medgivande och EU-kommissionen tillträda. Avfärdas kabinettet kan processen tvingas börja om från början, eller åter gå till votering efter löften om eftergifter. Votering i Europaparlamentet kan i bästa fall ske i slutet av oktober, men kan lika väl dra ut på tiden om det uppstå oenighet på vägen.
November/december – När allt ovan är klart kan alltså en ny EU-kommission tillträda. Detta sker av allt att döma tidigast i november, men kan som 2019 dra ut på tiden till december eller ännu längre.
Vidare läsning
Vill du lära dig mer om EU-valet, hur processen för att välja en ny EU-kommission går till och om hur den regionala nivån påverkas av EU? Läs då SBHSS artikelserie inför Europaparlamentvalet nedan:
Del 1 – ”50 procent av våra lagar styrs från EU?”
Del 3 – Valet och en ny EU-kommission