Svereg-konferens med fokus på nya förutsättningar 2021 – 2027

Den 1 oktober anordnades årets digitala Svereg-konferens, svenska stads- och regionkontors gemensamma nätverk. Årets upplaga var indelade i två sektioner, den första berörde förhandlingsläget inför nästa programperiod och den andra fokuserade på hur vi regioner kan få mer ”pang för pengarna” genom att i större utsträckning ta del av konkurrensutsatt EU-finansiering till det regionala utvecklingsarbetet i nästa programperiod.

Konferensen inleddes med att EU-Ambassadör Lars Danielsson berättade om budgetförhandlingarna och vägen för att nå en överenskommelse mellan rådet och europaparlamentet. Rådets överenskommelse i juli kommer troligtvis inte förändras mycket, även om marginella förändringar tillkommer. Jeanette Lund, Näringspolitiskt råd på Sveriges EU-representation, talade också om budgetförhandlingarna men med särskilt fokus på sammanhållningspolitiken:

– Även om de stora ramarna är satta så är det många frågor som ännu inte avhandlats i rådets arbetsgrupper, och således i förhandlingarna. Därmed är det inte troligt att den nya sammanhållningspolitiken är klar till årsskiftet, utan snarare till våren (mars/april 2021).

Efter presentationerna från Sveriges EU-representation deltog ett känt namn för SBHSS; Helena Sundblad-Schäfer från kommissionen DG Regio, som besökte SBHSS ägare i Växjö (Oktober 2019). Helena reflekterade om hur vi befinner oss i ett intressant skeende inom sammanhållningspolitiken, med ny finansiering genom återhämtningsplanen (REACT-EU) och fonden för rättvis omställning. Hur de olika programmen kan synka, eller löpa parallellt, diskuteras just nu mellan kommissionen och medlemsländerna. För den regionala nivån är det därmed dialoger och inspel på nationell nivå som är särskilt intressant i dagsläget. (t.ex. hur våra regioner vill se utformningen och tilldelningen av ”regional finansiering” i EU:s återhämtningspaket).

Systemsynk – möjliggör regional uppväxling med EU:s sektorsprogram

Nästa del på konferensen handlade om regioners möjlighet till synergier mellan strukturfonderna och sektorsprogrammen. Bakgrunden till att vi från de svenska Brysselkontoren väljer att lyfta denna diskussion är bl.a. kommissionens förväntningar på den samordnande FoI-roll den regionala nivån tillskrivs med en annan kravbild gällande smart specialisering i nästa programperiod. Vilket tidigare lyfts fram i SVEREG:s kompendium ”nya förutsättningar för regional utveckling” och frukostseminarium ”Mer pang för pengarna”.

Till skillnad från tidigare dialoger lyfte vi blicken från tekniska möjligheter för att fokusera på ett systemperspektiv – hur skapar vi strukturer som möjliggör samverkan mellan olika typer av finansiering som gör att insatser på lokal, regional, nationell och europeisk nivå kompletterar och förstärker varandra. I panelen deltog: Lisa Virén, utvecklingsledare, Region Örebro län, Karin Aase, enhetschef för EU- relationer, Vinnova, Johan Lindberg, nationell kontaktperson EDIH, Vinnova Madelen Nilsson, ansvarig samordning smart specialisering, Tillväxtverket och Maria Evertsson, EU Program Officer, Tillväxtverket.

Under diskussionerna lyftes tankar om smart specialisering – att samarbete och internationalisering är i konceptets kärna både i de initiala kartläggningsfaserna och vid implementeringen. ”Benchmarking” blir allt viktigare för den regionala nivåns förmåga att tillgå kapital som möjliggör interregional samverkan; testbäddar, affärsmodeller och/eller hur vi interregionalt kan möta samhällsutmaningar. Till detta ser vi att regionalfonden ska kunna fungera som en språngbräda för nationella och internationella finansieringskällor. Av de mest tydliga exemplen idag hittar vi programmet för ett digitalt Europa och etablerandet av europeiska digitala hubbar som innefattar en stark koppling till smart specialisering och regionalfonden (enligt kommissionens förslag) och interregionala innovationsinvesteringar (I3) som är ett instrument som ska användas för att koppla upp regionala innovationsmiljöer (S3) med kompletterande europeiska system.

… men det är inte bara etablerandet av digitala hubbar eller I3 som Kommissionen hänvisar till synergier med strukturfonder. Även InvestEU och Horisont Europa innehåller programdelar (t.ex. partnerskap, missions) med möjliga kopplingar till regionalfonden – vilket kan ses som ett resultat av kommissionens strävan att få bättre synkningar mellan programmen. Det handlar om att kommissionen vill få ihop ett helhetssystem där nationella, regionala och internationella system sammankopplas där det passar in i EU:s målbilder (t.ex. gröna given eller digital omvandling). Om man utgår från regioners roll så kan det handla om att bygga kapacitet för att skala upp – där Horisont kan finansiera riskprojekt för utveckling av de satsningar som redan görs i regionen. En viktig fråga till detta är vilken form av stöd det finns för regionerna?

– Vinnova berättade att det inte planeras någon ”systemsynks-utlysning” från dem, men att det finns utrymme för dialog. Med andra ord så vill man inte stänga några dörrar till regioner som vill koppla upp sig mot europeiska program som Horisont. Tvärtom finns det utrymme till att ta nya steg tillsammans och diskutera hur man kan få ihop regionala och nationella medel för att ta höjd mot konkurrensutsatt europeisk finansiering. Kanske ser vi därför inom kort en arbetsgrupp på nationell nivå där dialoger om kopplingar mellan olika typer av europeisk och svensk finansiering?

Fortsättning följer…

Med utgångspunkt från hur vi, som representerar av den regionala nivån, tar vara på möjligheterna med kommissionens ambition att stärka regioners roll i FoI-samarbeten kommer SVEREG:s FoI-grupp fortsätta arbeta med frågorna om synergier och systemsynk. Kanske är nästa steg att anordna ett webinarium om hur kompetensförsörjning, och europeisk finansiering till detta, länkar samman med regioners smarta specialiseringar. Eller, en annan fråga som är aktuell, handlar om hur missions-metodiken kan integreras till regioners arbete med smart specialisering.

Det finns med andra ord en rad frågeställningar som berör hur den regionala nivån kan ta höjd för att få mer ”pang för pengarna” i nästa programperiod.