Vad blev det av Fit-for-55 och den Gröna given?

Med Europaparlamentsvalet precis bakom oss, är det dags för Brysselkontoret att blicka tillbaka på EU:s nuvarande mandatperiod de senaste fem åren. Hur har det gått för de stora målen och ambitionerna som presenterades i början av mandatperioden? Var befinner vi oss nu inför nästa mandatperiod och vad händer härnäst?

Den gröna given och Fit-for-55, vad är det?

Denna mandatperiod har präglats av flera stora kriser och utmaningar som har avlöst varandra – pandemin, Rysslands fullskaliga invasion och därefter en energikris i Europa. Mitt i allt detta har EU även behövt hantera en alltmer påtaglig klimatkris och hur man ska driva EU framåt som en ledande aktör inom klimatlagstiftning. Därför är det inte förvånande att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens stora klimatsatsning, den Gröna given, har genomsyrat EU:s arbete de senaste åren.

Den Gröna given är kortfattat EU:s strategi för klimatneutralitet i Europa. Målet med den Gröna given är att göra EU klimatneutralt till 2050, vilket har inneburit flera tillhörande lagstiftningspaket. Visionen i den Gröna given konkretiserades i tydliga mål och tidsfrister genom klimatlagen som antogs under försommaren 2021. För att uppnå dessa mål lanserade EU-kommissionen sommaren och vintern 2021 ett omfattande lagstiftningspaket kallat ”Fit for 55”, som syftar till att uppdatera- och ge en översyn av den redan existerande lagstiftningen för att nå klimatmålen. Målet med Fit for 55 är att EU ska minska sina CO2-utsläpp med 55% (jämfört med 1990 års nivåer) till 2030. Brysselkontoret har under mandatperioden skrivit flera artiklar om de olika lagförslagen i Fit for 55-paketet, då många av dessa lagar har direkt påverkan på regionerna inom flera olika områden.

Frågan man kan ställa nu är hur det har gått för lagstiftningspaketet Fit for 55 och vad som återstår gällande implementering. Av de sammanlagda 19 lagstiftningarna i Fit for 55, har alla, förutom ett gått igenom och godkänts av Europaparlamentet och Rådet, vilket är förslaget för Direktivet för omstrukturering av beskattning av energiprodukter och elektricitet, med då detta har blockerats helt av medlemsstaternas lagstiftningsprocess (Rådet) sedan 2021, kan man sannolikhet tolka det som att denna inte kommer gå lyftas eller gå vidare heller. Ända in det sista av den pågående mandatperioden har Fit for 55 lagförslagen godkänts i rådet och körts igenom, vilket syns tydligt i tabellen till höger.

Vägen till att få igenom alla lagförslag inom Fit-for-55 har inte varit lätt, då flera förslag har behövts arbetas om för att bli bättre anpassade till de olika medlemsländerna och inte minst regionerna. Fit-for-55-paketet har i sin helhet drivits igenom, och det som kvarstår till nästa mandatperiod är själva implementeringen av de olika lagförslagen. Det som är kvar nu är implementeringen av lagarna på nationell nivå, vilket kan beroende på lag ta flera år.

SBHSS arbete kring Fit for-55

SBHSS har under denna mandatperiod tillsammans med SKR och en handfull andra svenska regioner tagit fram ändringsförslag till betänkanden i Europaparlamentet och fört samtal med Europaparlamentariker, för att kunna göra sin röst hörd på bästa möjliga sätt. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda är exempel på där SBHSS har lagt fram ändringsförslagen.

Utifrån SBHSS positionspapper om EU:s skogsstrategi för 2030, har SBHSS gemensamma rapportörsgrupp för skogsfrågor, arbetat med de mer skogsrelaterade förslagen i paketet, nämligen förnybarhetsdirektivet samt förordningen om markanvändning samt förändrad markanvändning och skog. Förutom att sprida positionspapperet och föra dialog med svenska och europeiska aktörer, har rapportörsgruppen tillsammans med andra svenskaregionkontor i Bryssel anordnat ett seminarium kring EU:s skogsrelaterade politik med koppling till dessa lagförslag.

Även SBHSS ägare har under åren engagerat sig i flera av förslagen i Fit-for-55-paketet som bedömts kunna påverka förutsättningarna för regional utveckling i Småland-Blekinge-Halland. Ägarna och Brysselkontoret har jobbat med en övergripande bevakning på alla lagförslagen i fit-for-55 paketet under mandatperioden, där följande fem är några som SBHSS har valt att engagera sig sig extra mycket i:

Förordning om CO2-normer för lätta fordon
Direktivet om energieffektivisering (EED)
Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD)
Direktivet om förnybar energi (REDIII)
Förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

Hur har det gått för resterande strategier inom den Gröna given och hur ser framtiden ut för dessa inför nästa mandatperiod?

Jordbruk och livsmedelsfrågor

Under den gångna mandatperioden har ”Från jord till bord”-strategin spelat en central roll, inom jordbrukssektorn och livsmedelsförsörjningen i Europa. Strategin, som lanserades av EU-kommissionen i maj 2020, är en viktig del av den Gröna given. Målet med strategin är att bidra till klimatneutralitet senast 2050, genom att omvandla EU:s nuvarande livsmedelssystem till en hållbar modell.

Flera stora insatser har gjorts för att göra jordbruket mer hållbart sedan presentationen av jord till bord. Detta har dock inte alltid mottagits med entusiasm av alla, utan har lett till ökat missnöje bland lantbrukare som genomfört stora protester under våren runt om i Europa. Nu diskuteras alltmer hur man kan skydda och stödja lantbrukare samt säkerställa att Europa kan bli självförsörjande på livsmedel för att kunna stå emot yttre hot och störningar i globala handelskedjor.

Livsmedelsförsörjningen bedöms få ett allt större utrymme under nästa mandatperiod, inte bara på grund av ökad konkurrens med stormakter utanför Europa, utan även med tanke på en eventuell EU-utvidgning med flera nya medlemsstater. Detta innebär inte bara en justering av EU:s gemensamma jordbruksfond, utan också regleringar av handeln inom unionen. Frågan är om man kommer att prioritera import av billigare varor från länder utanför Europa eller satsa på en mer protektionistisk handelsstrategi inom EU?

Vatten och en Blå giv

Något som har börjat bubbla upp rejält till ytan under den senaste mandatperioden och som kan komma att spela en stor roll under de fem kommande åren är vattenfrågan, som med tiden har blivit alltmer central. En stor bidragande faktor till detta är den rekordtorka som inträffade under 2022 och 2023 på flera ställen runtom Europa, vilket i sin tur ledde till en omfattande vattenkris. Detta har fått flera stora europeiska medlemsländer att lägga fram vattenhanteringsplaner och strategier, vilket har gjort vatten till en alltmer politiskt laddad fråga över hela Europa.

EU har länge engagerat sig i vatten- och havsrelaterade frågor genom sitt klimat- och miljöarbete, vilket inkluderar gemensamma standarder för dricksvatten och tillåtna nivåer av förorenande ämnen samt satsningar på att stärka havs- och vattenbaserade näringar, den så kallade blå ekonomin. I takt med detta har på senare tid begreppet ”The Blue Deal” – den Blå given – börjat vinna mark. Begreppet myntades av Flandern, men har sedan tagits upp och populariserats av den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESC). Tanken är att den Blå given ska vara en kompletterande del till den Gröna given, och fokusera på att lyfta frågor relaterade till vatten som missats inom ramen för den Gröna given. Under våren har fler förslag lagts fram i samband med detta initiativ, vilket pekar åt att vattenfrågan förväntas växa och ta allt större plats i framtiden. EU har till exempel antagit flera direktiv med fokus på smartare användning av vatten, vilket inkluderar direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, minimikrav för vattenåteranvändning och det omarbetade direktivet om kvaliteten på dricksvatten.

Gröna givens industriplan – utöka europeisk konkurrenskraft

Den europeiska debatten inför den kommande mandatperioden präglas i mångt och mycket av röster som poängterar behovet av att vi i och med den gröna omställningen också måste säkerställa europeiska företags globala konkurrenskraft, och att trygga leverans kedjor och tillgång till teknik och råmaterial, så att den gröna omställningen kan fortgå och utveckla Europa, även i en konfliktfylld omvärld.

Som ett led i att bemöta denna utmaning, och återta en del av Europas industriella ledarskap, har EU-kommissionen under det gångna året lanserat ett flertal initiativ riktade mot att stärka den europeiska industrin och tillgången till strategiska råvaror, produkter och leverans kedjor. Tre huvudsakliga lagförslag som har presenterats under 2023 för att bemöta detta är Nettonollindustriakten, Strategin för avancerade material och Akten om kritiska råvaror. Det finns anledning att tro att denna utveckling kommer fortsätta och påverka regioners möjligheter att ta del av EU-finansiering.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis har den nuvarande mandatperioden präglats av framsteg och utmaningar inom ramen för den Gröna given och Fit for 55-paketet. Med majoriteten av lagstiftningarna godkända, står EU nu inför implementeringsfasen som sträcker sig in i nästa mandatperiod. Trots detta återstår arbete med några lagförslag som fortfarande inväntar godkännande. Den kommande mandatperioden måste säkerställa effektiv implementering av befintliga lagar och driva kvarstående förslag framåt. Jordbrukets och livsmedelsförsörjningens framtid, vattenhantering och industripolitik – kommer alla fortsätta att vara centrala frågor, särskilt med tanke på klimatförändringarnas effekter men även med tanke på den kapprustning om resurser som blir alltmer tydlig i Europa och i världen.

I och med det betonar den strategiska agendan för nästa mandatperiod ett starkare, säkrare, mer välmående och konkurrenskraftigt Europa – som ett svar på den gångna mandatperiodens utmaningar, och som kommer fortsätta att vara aktuella under flera år framåt. Fokuset – men även den stora utmaningen för den kommande mandatperioden kommer att vara att balansera EU:s klimatmål med ekonomisk konkurrenskraft och säkerhet.

Med Europaparlamentsvalet klar och resultatet presenterat, kan man nu se att de mer högerkonservativa partierna inom Europarlamentet har fått fler mandat – samtidigt som de gröna liberala partierna har minskat sina mandat. Att tolka resultatet i Europaparlamentsvalet och förutspå exakt vad det kommer innebära är svårt, då det fortfarande är oklart hur koalitionerna kommer att bildas och hur maktfördelningen kommer att se ut. Men många bedömer dock att det med blir ett något lägre tempo i arbetet med klimatfrågor och att färre nya lagförslag presenteras. Klimatarbetet kommer att fortsätta med minst lika snabb takt, men vi kommer inte se lika många lagförslag på en och samma gång som med fit-for-55.

Vi på Brysselkontoret ser med spänning fram emot att följa utvecklingen under den kommande mandatperioden. Den Gröna given har lagt en stark grund, och det är nu upp till nästa EU-kommission att bygga vidare på den och säkerställa att EU förblir en ledande kraft i kampen mot klimatförändringarna. Nu återstår det bara att se hur det blir!

Mer information och användbara länkar

Vill du läsa mer om fit-for-55, den gröna given och vad som hänt under mandatperioden 2019-2024? Läs då SBHSS artiklar nedan:

https://www.sbhss.eu/sv/en-jordisk-treenighet-nyckelkomponenter-av-fit-for-55-godkanda/

https://www.sbhss.eu/sv/eus-klimatpaket-fit-for-55-ett-ar-fram/

https://www.sbhss.eu/sv/avgorande-forhandlingsveckor-for-eus-grona-giv/

https://www.sbhss.eu/sv/vatten-det-bla-guldet/

https://www.sbhss.eu/sv/eus-nya-strategi-for-avancerade-material/

https://www.sbhss.eu/sv/nettonollindustriakten-skjuts-for-den-grona-omstallning-i-sydsverige/