Våra regioners roll i EU:s digitala omställning del 1: Policy
Den digitala utvecklingen av samhället rusar fram i en takt som gör det svårt för vem som helst att hänga med. Denna utveckling sker på såväl lokal, som europeisk och global nivå och är ett praktexempel på ett gränsöverskridande område. EU har tagit fram, och kommer fortsätta att ta fram, flera lagförslag som påverkar våra regioner. Vem är det som för fram Småland-Blekinge-Hallands talan gällande regleringar inom digitalisering som påverkar våra regioner?
Digitaliseringen är även ett verktyg för att möjliggöra kommunikation, arbeten och samarbeten över fysiska gränser, vilket inte minst har uppmärksammats under pandemin då människor både privat och yrkesmässigt varit tvungna att använda och i många fall utveckla sina digitala kompetenser för att kunna fortsätta kommunicera och arbeta. Digitaliseringen kan även användas som ett verktyg för att nå den gröna omställningen av samhället. Även innan pandemin har den digitala utvecklingen varit på frammarsch i Europa vilket de 84 legislativa förslag som presenterats sedan 2019 visar. Lagförslagen uppvisar EU-kommissionens prioriteringar under den gröna och digitala omställningen, som varit huvudprioriteringen under den nuvarande EU-kommissionen. Det är även ett konkret exempel på vad som kan påverka våra regioner av det som bestäms på EU-nivå, i synnerhet då fler av lagförslagen rör sådant som våra ägare uttryckt som viktigt att följa utvecklingen av.
Digitalisering som tvärsektoriellt område – digital hälsa
Att digitaliseringen påverkar området för hälsa och hälsoinnovation är ingen nyhet, utan snarare något som flera av våra regioner har satsat på genom olika tillvägagångssätt. Bland annat ser vi Halland som satsar på hälsodata och AI och Kalmar som tillsammans med Linnéuniversitetet gjort en storsatsning på e-hälsa. Dessutom ingår de alla tre aktörerna i Health Data Sweden som tillsammans har blivit en av de 141 digitala innovationshubbarna i Europa (1 av de 4 i Sverige som blivit beviljade, vilket även Blekinge har blivit genom DigIT). Hälsodata är ett viktigt område både inom våra regioner och på europeisk nivå. Regleringen kring hälsodata som nu sker inom EU är därför högaktuell eftersom den kommer sätta vilka regler som ska gälla för att sjukvården och forskningen ska kunna använda den data som finns för att optimera vården utan att inskränka på patienters integritet, samt förenkla för individer att få vård över landsgränserna i Europa.
Data
Förutom hälsodata är även annan data som produceras inom regionerna viktiga eftersom regioner och kommuner ska leverera olika typer av e-tjänster och service till medborgarna. Vem som då äger rätten till den data som produceras är en fråga som blir alltmer viktig. Därför är det av vikt att känna till de olika regleringar kring data som presenterats inom EU, såsom Dataakten som presenterades i februari där det ännu finns möjligheter att kunna påverka den slutgiltiga regleringen som är under förhandling i Europaparlamentet. Dataförvaltningsakten som antogs i maj är ett annat exempel på en reglering som tagits fram inom EU och kan påverka regionernas hantering av data.
Detsamma gäller öppna data, vilket redan ska ha implementerats i Sverige efter att Öppna data-direktivet antagits av EU-parlamentet och rådet 2019. Direktivet ersätter det tidigare PSI-direktivet från 2013. De uppdaterade reglerna är tänkta att stimulera utvecklingen av innovativa lösningar som mobilitetsappar, öka transparensen genom att öppna tillgången till offentligt finansierade forskningsdata och stödja ny teknik, inklusive artificiell intelligens (AI).
Artificiell intelligens (AI)
AI-akten syftar till att hantera risker med specifik användning av AI genom att kategorisera dem i fyra olika nivåer: oacceptabel risk, hög risk, begränsad risk och minimal risk. Tanken är att AI-förordningen ska öka européers tillit till den AI de använder. Med det här initiativet vill EU-kommissionen se till att AI är säker, följer lagen och respekterar EU:s grundläggande rättigheter. Det övergripande målet är att stimulera användningen av tillförlitlig AI i EU:s ekonomi. Förordningen är också nyckeln till att bygga ett ekosystem av excellens inom AI och stärka EU:s förmåga att konkurrera globalt, dock pekar kritiker på risken med regleringen är att det kan hämma innovationen inom AI. Eftersom aktörer i våra regioner arbetar med utveckling av AI kan det vara högst aktuellt att följa utvecklingen av regleringen. AI-akten diskuteras i parlamentet mellan flera olika kommittéer. Det är ett komplicerat regelverk, vilket gör det svårt att beräkna när det kan tänkas antas av de två lagstiftande EU-institutionerna.
Cybersäkerhet
Även cybersäkerheten är viktig för säker verksamhetsstyrning och skydd mot cyberattacker, vilket har reflekterats i NIS 2-direktivet som sedan i våras är den uppdaterade versionen av EU:s lagstiftning kring cybersäkerhet. NIS 2-direktivet omfattar nu medelstora och stora enheter från fler sektorer som är viktiga för ekonomin och samhället, inklusive leverantörer av offentliga elektroniska kommunikationstjänster, digitala tjänster, avloppsvatten och avfallshantering, tillverkning av kritiska produkter, post- och budtjänster och offentlig förvaltning, på både central och regional nivå. Det täcker också sjukvårdssektorn i större utsträckning, till exempel genom att inkludera tillverkare av medicintekniska produkter, med hänsyn till de ökande säkerhetshoten som uppstod under covid-19-pandemin.
En nyare reglering inom området cybersäkerhet är EU:s rättsakt om cyberresiliens som förväntas presenteras av EU-kommissionen i slutet av 2022. Rättsakten är tänkt att ta hänsyn till att digitala produkter och tillhörande tjänster både skapar möjligheter och utmaningar för ekonomin och samhället i EU. Med allt uppkopplat kan en IT-incident påverka hela system och störa ekonomiska och sociala aktiviteter. Den här rättsakten är tänkt att tillgodose marknadens behov och skydda konsumenter från osäkra produkter genom att införa gemensamma IT-säkerhetsregler för tillverkare och säljare av materiella och immateriella digitala produkter och stödtjänster. I skrivande stund finns det ännu möjlighet att skicka in synpunkter om förslaget till EU-kommissionen.
Ansvarsfrågan
Frågan om vart ansvarsfrågan landar i Sverige kvarstår dock, vilket innebär att vi regioner inte per automatik kan räkna med att våra perspektiv tillvaratas och förs fram på EU-nivå av andra svenska aktörer. I dagsläget är det inte helt lätt att bedöma vilka satsningar och handlingar som krävs då det för många är ett nytt område. Det är dessutom, precis som kompetensförsörjningen, ett sektorsöverskridande område som går in i flera andra viktiga områden för våra regioner som påverkas av digitalisering. Därför kan spetskompetens och tvärsektoriella kompetenser behövas för att kunna tackla de digitala frågorna och för att ligga i framkanten i den digitala utvecklingen och omställningen. Även samverkan mellan olika aktörer på såväl regional som europeisk nivå kan därför vara ett av de viktigaste verktygen för att tillsammans utveckla regionerna i den digitala omställningen.
Flera av regleringarna som tas fram i EU kommer påverka våra regioner när de har antagits och därför är det viktigt att vi agerar proaktivt i ett tidigt stadie snarare än att i framtiden reagera på lagarna när de redan implementerats i Sverige och påverkar våra regionala aktörer. Den återstående frågan förblir: vem framför Småland-Blekinge-Hallands talan för det digitala området på EU-nivå?