Vatten – Det blå guldet

Sommaren är för de allra flesta européer associerad med sol, värme och kanske ett svalkande vattenkrig över på grannens gräsmatta. Den minnesbilden kommer i framtiden förmodligen ses tillbaka på med större allvar. Den extremvärme och torka som legat och tryckt över Europa den gångna sommaren har på många håll inte bara varit farlig för liv och hälsa, samt förstört många lovande skördar, den har i bakgrunden av den flammande konflikten i Ukraina också gett oskyldig lek på grannarnas bakgård en dålig bismak. Läs mer om hur sommarens torka och värmen aktualiserat frågor kring vatten i Europa, vad EU gör för att angripa problematiken, samt hur Småland-Blekinge-Halland arbetar med vattenfrågan på den europeiska arenan. 

Efter en historiskt varm och torr sommar är frågor kopplade till, tillgång och användning av vatten, mer aktuella än någonsin. Regeringar och lokala myndigheter i flera av EU:s medlemsländer har tvingats se över sätt att hantera torkan och sinande vattenreservoarer. Vatten som är själva grunden till allt liv på jorden, har i många länder fram tills nyligen setts som en näst intill oändlig resurs. Visst var vi säkert många som fnös lite åt de dystopiska framtidsscenarierna där tillgången till vatten, i och med klimatförändringarna, skulle bli en reell anledning till konflikt? De spänningar som funnits kring tillgång till vatten i Mellanöstern och Nordafrika blir kanske mer begripliga för oss européer, sommar för sommar.  

I Sverige har de norra delarna sett ovanligt mycket nederbörd, medan det varit torrt och varmt i söder. Region Kalmars läns, Målilla, som har det svenska värmerekordet från 1947, upplevde åter rekordvärme på 37,2 grader i juli, och gräsmattorna runt sommarstugorna i Blekinge skärgård var brunbrända. Nere på kontinenten och på den annars regnrika brittiska övärlden har det sett ut på liknande sätt.  

Vattennivåerna i de tyska delarna av floden Rhen är historiskt låga, vilket hindrar godstrafiken på den västtyska huvudartären. Detta har även påverkat Nederländerna längre nedströms där vattennivån i många vattendrag på grund av både dåligt tillflöde och avdunstning nått kritiskt låga nivåer. Förbud kring bevattning av åkrar har dessutom lett till dåliga skördar. I Frankrike har 93 regioner infört vattenrestriktioner varav 62 är i en krisartad situation och mer än 100 byar har varit utan kranvatten och har fått förlita sig på inkörda vattentankar. I Spanien har situationen också varit allvarlig då vattenreservoarerna varit nere på sin lägsta nivå sedan millennieskiftet. I Storbritannien har man infört förbud på bevattning av trädgårdar och påfyllnad av simbassänger efter de torraste 8 månaderna sedan 1976. Extrema skyfall i slutet av augusti har därutöver resulterat i dumpning av orenat avloppsvatten i Nordsjö och engelska kanalen till följd av överbelastning.  

Vatten är en dyrbar resurs och oavsett om problemen uppstår ur torka, för mycket regn, eller miljöförstörande utsläpp, så måste vi säkerställa rena och hälsosamma hav, sjöar och vattendrag, samt se vatten som en gränsöverskridande resurs som behöver skyddas lokalt och internationellt.  

Vad gör då EU?  

På europeisk nivå pågår sedan flera år ett febrilt arbete med att samordna den europeiska klimat- och miljöpolitiken, inklusive att sätta upp gemensamma mål och hitta lämpliga lösningar för den europeiska helheten.  

EU:s klimatvision har stakats ut i den Gröna given som lanserades i och med von der Leyen-Kommissionens tillträdande 2019 och som Brysselkontoret rapporterat om sedan start. Visionen konkretiserades i tydliga mål och tidsfrister genom den klimatlag som antogs försommaren 2021. För att uppnå dessa mål lanserade EU-kommissionen sommaren och vintern 2021 det omfattande lagstiftningspaket, kallat ”Fit for 55”, som framför allt syftar till att uppdatera redan existerande lagstiftning för att möta klimatlagens mål.  

EU har genom sitt klimat och miljöarbete länge engagerat sig i vatten- och havsrelaterade frågor. Dels genom gemensamma standarder på dricksvatten, dels genom tillåtna nivåer av förorenande ämnen, samt genom satsningar på att stärka havs- och vattenbaserade näringar, den så kallade Blå ekonomin.  

Det europeiska hållbarhetstänket är sektorsöverskridande och berör allt fler områden. Så även diskussionerna kring de blå näringarna, där fokus förflyttats från tillväxt till hållbarhet. De blå näringarna ses alltmer som en viktig del i att sänka koldioxidutsläppen, säkerställa friska ekosystem och bidra till en hel uppsjö av nyttor och möjligheter.  

Aktuell lagstiftning och initiativ 

I fokus just nu finns flera väntade lagförslag kopplade till vatten. I oktober lanserar EU-kommissionen sitt ”nollförorenings-paket” med flera förslag som påverkar hantering av vatten. Bland annat ska listorna för förorenande ämnen i yt- och grundvatten revideras, och därtill ska EU:s avloppsdirektiv ses över för första gången på nästan 30 år. Under det kommande året kommer därtill EU-kommissionen lansera sitt nya initiativ kring internationell havsstyrning.  

Brysselkontoret kommer hålla särskild bevakning på förslaget om reviderat avloppsdirektiv då det kan komma att sätta standarden för framtidens avloppssystem, samt den typ av infrastruktur som behövs för att bland annat kunna hantera och använda olika vattenkvalitéer på ett mer cirkulärt sätt. Som exempel använder slakterier en betydande mängd färskvatten i sin produktion. Går det vattnet att återanvända, tillsammans med regnvatten och vatten från diskhon, till att spola toaletter med och rengöra gator? Vad för slags infrastruktur behövs för att möjliggöra detta och finns det europeiska exempel som våra regioner kan lära oss av? Det finns med andra ord god anledning till att engagera sig i vattenrelaterade frågor även framgent.  

Vad gör SBHSS på den europeiska arenan?  

Klimatförändringar har understrukit vikten av att arbeta aktivt med tillgång och efterfrågan på vatten. Europas regioner har alla sina utmaningar och det finns många intressanta lösningar för att hantera våra vattentillgångar med varsamhet. När Brysselkontoret besökte ägarna i januari för att diskutera möjliga aktiviteter kopplade till de länsspecifika dokumenten (ett årligt dokument där ägarnas mål och ambitioner tydliggörs), beslöts att det fanns mycket att vinna på att få till en dialog med andra europeiska regioner. Brysselkontoret har därför under våren och sommaren, förutom den regelrätta bevakningen av aktuella lagförslag och initiativ, aktivt tillsammans med andra europeiska regioner anordnat webbinarium kring vattenrelaterade frågor.  

Som Brysselkontoret tidigare rapporterat om i veckobrev och artiklar (läs här) anordnades den 15 juni ett seminarium inom nätverket ERRIN på temat vattenbrist och återanvändning. På seminariet deltog representanter från EU-kommissionen som beskrev sitt arbete med att utforma en policyram för hur de arbetar med frågan. Från deltagande regioner presenterades utmaningar och goda exempel av inbjudna experter. Från Småland-Blekinge-Halland deltog Linnéuniversitetets Valdete Hashani (ansvarig för externa relationer) och Jörgen Forss (universitetslektor för tekniska fakulteten och ansvar för vattenfrågor) samt Region Kalmar läns Tobias Facchini (miljösamordnare med ansvar för vattenfrågor). Vill ni läsa mer om deras besök och sidoaktiviteter och studiebesök, läs då vår artikel här.  

Under hösten är Brysselkontoret åter med och arrangerar ett seminarium tillsammans med ERRIN-nätverket. Den 21 september kommer bland annat goda exempel från Kalmar att presenteras på temat ”nollutsläpp i marina vattensystem”. Denna gång är det projektet LIFESURE som presenteras. Projektet som organiseras av Kalmar Kommun och Linnéuniversitetet med finansiering genom bland annat EU:s klimat och miljöprogram, LIFE, arbetar med att på ett skonsamt sätt avlägsna förorenad sediment från havsbotten i syfte att övergödning och spridning av miljögifter. Håll därför koll på SBHSS:s hemsida och i Brysselkontorets veckobrev för formell inbjudan till seminariet den 21 september.  

Genom att demonstrera goda exempel från Småland-Blekinge-Halland på den europeiska arenan kan deltagande aktörer låta sig inspireras av aktiviteten hos våra ägare och ge våra regionala aktörer möjlighet att knyta värdefulla kontakter för framtida samarbeten. Genom dialog med andra aktörer i andra europeiska regioner, kan gemensamma utmaningar och kompletterande styrkor identifieras som i sin tur kan leda till samarbeten som inte bara löser aktuella problem, utan skapar nya mervärden i form av nya produkter eller lösningar.  

Har era regioner aktörer som är intresserade av att visa upp sina projekt kring vatten eller andra områden? Tveka då inte att höra av er till Brysselkontoret för mer information och vidare planering.