Von der Leyens linjetal 2023
September markerar sedvanligt starten på det politiska året världen över. I Stockholm uppmärksammas i dagarna, med pompa och ståt, kungens 50-årsjubileum på tronen och riksmötets högtidliga öppnande. Minst lika högtidligt uppmärksammas i Strasbourg Europaparlamentets öppnande med Europeiska kommissionens ordförandes linjetal om tillståndet i EU. I vanlig ordning nagelfars talet i Bryssel på hintar och detaljer om det kommande årets politiska fokus. I år var många bedömare särskilt intresserade av att höra om Ursula von der Leyen skulle utlysa sin kandidatur för att fortsätta som EU-kommissionens ordförande för ytterligare en mandatperiod.
Inledning
Onsdagen den 13 september höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal inför EU-parlamentet om tillståndet i den Europeiska unionen 2023. Linjetalet har en viktig roll och bevakas av både statliga och privata aktörer över hela världen, och inte minst i Bryssel. Det ska signalera tillståndet i unionen, sätta ut visioner för framtiden och ingjuta hopp hos befolkningen. Talet är viktigt för aktörer inom och utanför Europa, eftersom EU-kommissionens ordförande förväntas kommentera det aktuella läget och staka ut Kommissionens ambitioner för det nästkommande året. Eftersom den europeiska mandatperioden lider mot sitt slut i och med valet till europaparlamentet nästa år (9 juni 2024), innehöll talet färre hintar om initiativ och förslag än vanligt. I stället präglades det av både en orolig omvärld och en sammanfattning om vad EU-kommissionen anser sig ha åstadkommit sedan 2019. Här under följer ett axplock av frågor från talet med relevans för Småland-Blekinge-Hallands regioner.
Klimat
Med talets funktion som en sammanfattning av Kommissionens arbete under den innevarande mandatperioden, var det inte konstigt med ett stort fokus på klimatfrågor. Von der Leyen-Kommissionens paradsatsning, den Gröna given, har kanske varit den mest ambitiösa och omdiskuterade satsningarna sedan lanseringen av den gemensamma valutan, något som återspeglas i talet. Samtidigt kan riktade meddelanden uttolkas till grupperingar som på olika vis starkt kritiserat EU-kommissionens klimatpolitik under de senaste åren.
Von der Leyen verkar i talet försöka blidka både oro från Europas lantbrukare och Europaparlamentets största politiska gruppering, det ideologiskt konservativa och kristdemokratiska europeiska folkpartiet (EPP), som uttryckt oro kring klimatsatsningarnas inverkan på europeisk livsmedelssäkerhet och konkurrenskraft. Von der Leyen försökte genom talet lugna dessa röster genom att visa på vikten av att hitta en balans mellan klimat och natur å ena sidan, och konkurrenskraft och livsmedelssäkerhet å den andra. Von der Leyen menar att de europeiska förutsättningarna för fortsatt tillväxt och konkurrenskraft ligger just i balansen mellan dessa värden.
I talet förmedlar von der Leyen ett tydligt budskap om att det finns mycket kvar att göra på klimat och miljöområdet för nästkommande år. Den Gröna given behöver gå i en ny fas där stöd till industrins omställning behöver få ett ökat fokus. Samtidigt omnämns sommarens extremväder med torka, hetta och skyfall över hela kontinenten. Klimatförändringarna innebär inte nödvändigtvis att det faller mer eller mindre regn per år, utan skapar i stället situationer där regnet kommer mer oregelbundet, vid färre tillfällen men mer intensivt när det väl kommer. Detta kommer att kräva omfattande anpassning av våra samhällen och infrastruktur. Utifrån von der Leyens linjetal och de allmänna diskussionerna i Bryssel just nu, bedömer Brysselkontoret att vi kommer att se fler initiativ kring skogsbränder, vattenfrågor och klimatanpassning under nästa mandatperiod.
Livsmedelsförsörjningen var något som också fick stort fokus i talet. Dels som ovan nämnt för att blidka oro från Europas lantbrukare, dels i förhållande till det geopolitiska omvärldsläget. I en multipolär och konfliktfylld världsordning är allt för stort beroende av enstaka aktörer och försörjningskedjor allt för riskfyllt. Därför pratar Kommissionen mer om att sprida riskerna. I förhållande till stora handelspartners så som Kina vill EU-kommissionen riskminimera, inte ”koppla loss” Europa från dessa aktörer. Därför är den europeiska livsmedelsförsörjningen så viktig. För att ta vara på lantbrukares oro kommer därför EU-kommissionen att lansera en strategisk dialog för landbrukets framtid, där även sydsvenska perspektiv kommer kunna föras fram. I ett större perspektiv handlar riskspridning i stället för löskoppling, att Europa måste öka samarbetet med globala partners, knyta fler handelsavtal och öka den inhemska industriella produktionen av varor. I kris måste man kunna förlita sig på egen förmåga, samtidigt vill man värna och stå upp för den en fri och regelbaserad global handel med en jämlik spelplan. Här måste Europa skydda sig mot de kinesiska och amerikanska statsstöd som försvårar för europeiska företags konkurrenskraft.
Energi
På energiområdet vill EU-kommissionen lyfta fram hur man till skillnad från energikrisen på 1970-talet hanterat dagens energikris på ett bättre och mer framåtblickande sätt. Omfattande investeringar görs i förnybar energi och det finns planer på att förbinda Indien och mellanöstern med Europa genom nya elkablar och pipelines för grön vätgas. För att ytterligare driva på utbyggnaden av den europeiska förnybara energisektorn kommer EU-kommissionen under hösten att presentera ett vidkraftspaket, som inte minst kommer tackla problem med kompetensförsörjning, tillgång till finansiering, värdekedjor och att underlätta administration.
Avslutningsvis kan nämnas att EU-kommissionen kommer att inleda en djupare dialog med europeiska aktörer kring den Gröna omställningen. I de så kallade ”clean transition dialogues” kommer säkerligen även Sydsvenska företag och aktörer att kunna göra sin röst hörd. SBHSS:s för redan idag en konstruktiv dialog med EU:s institutioner kring olika policyområden med bäring för våra regioner, och det kommer att bli viktigt att även i framtiden ta vara på de dialogformer och möjligheter som erbjuds.
Detta var ett axplock av frågor som Brysselkontoret bedömer kommer att vara viktiga att följa för SBHSS:s regioner framöver. Vill du läsa talet i sin helhet och fördjupa dig mer i statistik och övriga källor. Följ då länkarna nedan.
Läs mer här: Länk.
…och hur blev det då med von der Layens förväntade kandidatur? Fortsättning följer…